Villkorlig dom för grovt bidragsbrott

Den tilltalade döms av tingsrätten för grovt bidragsbrott medelst urkundsförfalskning. Enligt domen avsåg gärningen perioden den 4 juni 2021 till den 11 november 2021 och bestod i att oriktiga uppgifter lämnades till Transportarbetarnas arbetslöshetskassa, vilket ledde till att totalt 118 800 kronor felaktigt betalades ut. Tingsrätten ansåg att brottet var styrkt och att det skulle bedömas som grovt eftersom det begåtts med falska urkunder.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde grovt bidragsbrott medelst urkundsförfalskning enligt 2 och 3 §§ bidragsbrottslagen samt 14 kap. 1 § brottsbalken. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade ensam eller gemensamt och i samförstånd med annan uppsåtligen hade lämnat oriktiga uppgifter i en ansökan om ersättning till arbetslöshetskassan. Enligt gärningsbeskrivningen hade han uppgett en oriktig identitet, använt BankID kopplat till den oriktiga identiteten och lämnat uppgifter om anställningar och inkomster för arbeten som inte utförts av den identitet som begärde och beviljades ersättning.

Gärningen påstods ha skett vid nio utbetalningstillfällen mellan den 4 juni 2021 och den 11 november 2021 i Järfälla kommun. De utbetalningar som nämns i domen avser ersättning för veckorna 22–28, 29–32, 33, 34–35, 36–37, 38, 39–41, 42 och 43. Åtalet avsåg därmed ett sammanhållet förfarande under hela den angivna perioden.

Den tilltalade uppgav i sak att han hade skapat den oriktiga identiteten och att en annan person hade använt den vid de aktuella tillfällena. Han medgav samtidigt att det var han som hade skapat den oriktiga identiteten. Tingsrätten dömde honom för ett fall av grovt bidragsbrott medelst urkundsförfalskning i enlighet med gärningsbeskrivningen, men konstaterade att det inte var styrkt att han hade begått gärningen tillsammans och i samförstånd med annan.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann det utrett att oriktiga uppgifter hade lämnats till arbetslöshetskassan och att totalt 118 800 kronor hade betalats ut felaktigt. Domstolen ansåg också att det var styrkt att den oriktiga identiteten hade använts, att handlingarna hade signerats med BankID kopplat till den identiteten och att detta inneburit fara i bevishänseende. Vidare ansåg rätten att uppgifter lämnats om anställningar och inkomster som inte avsåg den identitet som begärde och beviljades ersättning.

När det gällde den tilltalades delaktighet betonade tingsrätten att han hade medgett att han skapat och haft kontroll över den oriktiga identiteten. Domstolen hänvisade även till övrig utredning, bland annat uppgifter om att BankID kopplat till den oriktiga identiteten funnits på två telefoner, att en av telefonerna även hade den tilltalades BankID installerat och att telefonen kopplade upp mot adresser kopplade till honom. Tingsrätten fäste också vikt vid att hyran för den adress där den oriktiga identiteten varit folkbokförd hade betalats från den tilltalades bankkonto.

Domstolen godtog inte den tilltalades uppgift om att en vän skulle ha använt den oriktiga identiteten under den aktuella perioden. Rätten beskrev den uppgiften som en uppenbar efterhandskonstruktion som kunde lämnas utan avseende. Mot den bakgrunden fann tingsrätten det styrkt att det var den tilltalade som hade lämnat de oriktiga uppgifterna i ansökan och att han hade gjort det med uppsåt. Brottet ansågs grovt eftersom det hade begåtts med falsk urkund och präglades av stor förslagenhet genom användningen av en oriktig identitet och falskt BankID.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 100 dagsböter. Varje dagsbot bestämdes till 50 kronor, vilket ger ett totalt bötesbelopp om 5 000 kronor. Den tilltalade ska också betala 800 kronor till brottsofferfonden.

Tingsrätten beslutade vidare att staten ska stå för kostnaderna för ersättningen till försvararen. Enligt domen ska ersättning utgå med 44 833 kronor, varav 32 520 kronor avser arbete, 3 346 kronor tidsspillan och 8 967 kronor mervärdesskatt.