Fängelse och utvisning efter sexualbrott

Tingsrätten dömde den tilltalade för våldtäkt, sexuellt övergrepp och ringa narkotikabrott. Påföljden bestämdes till fängelse i tre år och tre månader. Den tilltalade utvisas också ur Sverige och förbjuds att återvända hit. Han ska dessutom betala skadestånd till målsäganden, en avgift till brottsofferfonden och kostnader för provtagning och analys.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde åtalspunkt 1 våldtäkt enligt 6 kap. 1 § 1 st. 1 men brottsbalken. Gärningen påstods ha skett någon gång mellan den 2 mars 2026 och den 3 mars 2026 i en lägenhet i Kalmar. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade genomfört ett vaginalt samlag med målsäganden som inte deltog frivilligt. Tingsrätten dömde honom för våldtäkt i enlighet med åtalet.

Åtalspunkt 2 gällde sexuellt övergrepp enligt 6 kap. 2 § 1 st. brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade vid upprepade tillfällen berört målsägandens bröst, både utanpå och innanför hennes kläder, pussat på hennes bröst och vidrört hennes könsorgan innanför trosorna. Även denna gärning ska ha skett mellan den 2 mars 2026 och den 3 mars 2026 i samma lägenhet. Tingsrätten dömde honom även för sexuellt övergrepp.

Åtalspunkt 3 gällde ringa narkotikabrott enligt 1 § 1 st. 5 p. och 2 § narkotikastrafflagen. Åklagaren påstod att den tilltalade olovligen använt cannabis någon gång mellan den 22 februari 2026 och den 4 mars 2026 på okänd plats i Sverige. Tingsrätten fann det visat att han gjort sig skyldig till ringa narkotikabrott, men angav att detta skedde i enlighet med hans erkännande av användning under tiden den 22–23 februari 2026.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att målsägandens berättelse var den viktigaste bevisningen i målet. Domstolen ansåg att hon gav ett mycket trovärdigt intryck och att hennes uppgifter framstod som tillförlitliga. Hennes berättelse ansågs sammanhängande, detaljerad och fri från motsägelser eller svårförklarliga moment. Den fick enligt tingsrätten starkt stöd av vittnenas uppgifter, särskilt av vad de berättade om hur den tilltalade vid upprepade tillfällen var ensam med målsäganden, samt av hennes reaktioner efter händelsen.

Tingsrätten fäste också stor vikt vid den skriftliga bevisningen. En biologisk undersökning visade spermier och DNA från den tilltalade bland annat på tops från de inre blygdläpparna, trots att målsäganden duschat efter händelsen. Dessutom påvisades DNA från målsäganden på den tilltalades ollon eller under förhuden. Enligt domstolen stämde detta väl med målsägandens uppgifter om att han genomfört ett vaginalt samlag med henne. Rättsintyget ansågs också förenligt med hennes berättelse, eftersom avsaknaden av skador inte uteslöt ofrivillig vaginal penetration.

När det gällde sexuellt övergrepp bedömde tingsrätten att detta var fullbordat innan våldtäkten och att det fanns en tydlig avgränsning mellan gärningarna. Det var därför inte fråga om ett mindre brott som konsumerades av våldtäkten. Den tilltalades egen berättelse och den bevisning han åberopat ansågs inte minska värdet av åklagarens bevisning. Domstolen fann därför att det var ställt utom rimligt tvivel att han gjort sig skyldig till de åtalade gärningarna.

För ringa narkotikabrott konstaterade tingsrätten att den tilltalade erkänt gärningen såvitt avsåg tiden den 22–23 februari 2026. Erkännandet stöddes av övrig utredning, och analysresultatet ansågs inte oförenligt med hans uppgifter. Han dömdes därför för ringa narkotikabrott i enlighet med erkännandet.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i tre år och tre månader. Domstolen utgick från att straffskalan för våldtäkt är fängelse i lägst tre och högst sex år. Vid straffmätningen beaktades att det inte hade använts våld eller någon allvarligare form av tvång och att målsäganden inte åsamkats några fysiska skador. Samtidigt ansågs brottsligheten sammantaget ha ett straffvärde på tre år och tre månader. Någon annan påföljd än fängelse ansågs inte möjlig med hänsyn till straffvärdet och brottslighetens art.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 245 000 kronor jämte ränta från den 3 mars 2026 till dess full betalning sker. Av beloppet hade 225 000 kronor bedömts som ersättning för kränkning. Tingsrätten ansåg att detta var skäligt med hänsyn till omständigheterna, bland annat att målsäganden varit berusad och haft svårt att värja sig samt att hon utsatts för ett sexuellt övergrepp vid samma tillfälle.

Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska utvisas ur Sverige och förbjudas att återvända hit. Förbudet är inte tidsbegränsat. Han ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas. Dessutom ska han betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor och ersätta staten för kostnaden för provtagning och analys med 2 600 kronor.