Hemfridsbrott i bostad gav dagsböter

Tingsrätten dömde den tilltalade för hemfridsbrott efter att hon olovligen tagit sig in i målsägandenas bostad. Domstolen ansåg att hennes invändning om nöd eller inbillad nöd var motbevisad och att hon därför skulle fällas till ansvar. Påföljden bestämdes till dagsböter, och den tilltalade ska också betala skadestånd till båda målsägandena samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åtalet avsåg en gärning, nämligen hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § första stycket brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade den 23 januari 2026 olovligen trängt sig in i målsägandenas bostad. I gärningsbeskrivningen anges att detta skedde i en bostad i Örebro kommun och att gärningen begicks med uppsåt.

I förhören lämnades olika uppgifter om vad som hänt. Målsägandena berättade att de inte hade hört någon knackning eller ringning innan den tilltalade gick in. Den ena målsäganden uppgav att hon vaknade av att barnet grät hysteriskt och att hon då såg en svartklädd person i hallen som höll i barnet, och att det först därefter stod klart att det var den tilltalade. Den andra målsäganden berättade att han vaknade av att någon var i hallen och att barnet då var i den tilltalades famn. Den tilltalade själv uppgav att hon hörde barnet gråta länge, att hon ringde på dörrklockan flera gånger, att dörren var öppen och att hon gick in för att hjälpa barnet. Hon uppgav att hon sedan tröstade barnet och lämnade bostaden när målsägandena kom.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att det var ostridigt att den tilltalade den 23 januari 2026 olovligen trängt sig in i målsägandenas bostad på det sätt som beskrevs i åtalet. Frågan var om hennes agerande ändå skulle anses försvarligt på grund av nöd eller inbillad nöd.

Domstolen noterade att målsägandena och den tilltalade i stort sett beskrev samma händelseförlopp men att de var oense om tidpunkten för händelsen. Tingsrätten fäste viss betydelse vid de filmsekvenser och skärmdumpar som åklagaren lagt fram. Av dessa framgick enligt domen att barnet syntes tillfreds på filmerna vid klockslagen 16.52 och 18.24, och domstolen fann inte skäl att ifrågasätta datum eller tidsangivelserna. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att åklagaren motbevisat den tilltalades invändning om nöd eller inbillad nöd.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för hemfridsbrott den 23 januari 2026. Påföljden bestämdes till 60 dagsböter om 150 kronor, vilket sammanlagt motsvarar 9 000 kronor.

I skadeståndsfrågan fann tingsrätten att det hade varit en sådan allvarlig kränkning att målsägandena hade rätt till ersättning. Domstolen bedömde dock att de yrkade beloppen var något tilltagna och bestämde skadeståndet till 8 000 kronor till vardera målsäganden. Ränta ska betalas enligt räntelagen från den 23 januari 2026.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.