Våldtäkt mot barn: hovrätten ändrade utvisningen och sänkte fängelsestraffet

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om våldtäkt mot barn. Hovrätten dömer den tilltalade för våldtäkt mot barn men ändrar tingsrättens dom i fråga om påföljd, utvisning och skadestånd. Fängelsestraffet bestäms till tre år, utvisningsyrkandet avslås och skadeståndet ändras så att den tilltalade ska betala 125 000 kr till målsäganden. I övrigt står tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde händelser under natten och morgonen den 18 juli 2020. Hovrätten har prövat flera åtalspunkter som rörde sexuella övergrepp mot samma målsägande. Den tilltalade i denna artikel är Dolt namn.

Tingsrätten dömde den tilltalade för våldtäkt mot barn och frikände honom från olaga integritetsintrång samt från en annan åtalspunkt om våldtäkt mot barn. Tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i två år och nio månader, beslutade om utvisning och ålade honom att tillsammans med andra tilltalade betala skadestånd.

I hovrätten gällde överklagandet i huvudsak frågan om skuld, påföljd, utvisning och skadestånd. Åklagaren stod fast vid att den tilltalade skulle dömas för våldtäkt, medan den tilltalade yrkade frikännande eller lindrigare påföljd samt att utvisningen och skadeståndet skulle upphävas.

Hovrätten fann att den tilltalade hade samlag med målsäganden senare på natten eller tidigt på morgonen, sedan målsäganden kommit tillbaka till lägenheten efter att ha träffat en annan person. Hovrätten ansåg att målsäganden befann sig i en särskilt utsatt situation och att den tilltalade i vart fall varit oaktsam i förhållande till att målsäganden var under 15 år. Därmed dömdes han för våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 § brottsbalken.

Hovrätten behandlade även den påstådda rollen för andra tilltalade i målet, men denna artikel fokuserar endast på den tilltalade som hovrätten dömde för våldtäkt mot barn. Hovrätten frikände en annan tilltalad i ett separat åtalspunktsparti och ändrade tingsrättens bedömning i flera delar, men den tilltalade som avses här dömdes även i hovrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig inledningsvis till tingsrättens bedömning att målsägandens berättelse framstod som trovärdig, men att uppgifterna måste bedömas med försiktighet. Hovrätten noterade också att flera vittnen hade druckit alkohol under kvällen och natten, vilket gjorde deras uppgifter något försiktighetskrävande.

När hovrätten prövade åtalet mot den tilltalade konstaterade domstolen att det var utrett att samlag hade ägt rum. Målsäganden hade enligt utredningen befunnit sig i en särskilt utsatt situation på grund av omständigheterna under kvällen och natten, och hovrätten delade tingsrättens bedömning att den situationen innebar klart begränsade möjligheter för henne att freda sin sexuella integritet. Hovrätten ansåg också att det var uppsåtligt i förhållande till denna särskilt utsatta situation och att den tilltalade i vart fall varit oaktsam i förhållande till att målsäganden var under 15 år.

Hovrätten fann därför att gärningen inte kunde bedömas som mindre allvarlig och att ansvar för våldtäkt mot barn var styrkt.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för våldtäkt mot barn. Tingsrätten hade bestämt fängelsestraffet till två år och nio månader, men hovrätten höjde straffet till tre år. Skälet var att hovrätten inte gjorde någon annan bedömning än tingsrätten av gärningens straffvärde, men att tingsrättens straffmätning hade påverkats av utvisningsfrågan. När hovrätten i stället avslog utvisningsyrkandet skulle fängelsestraffet bestämmas utifrån straffvärdet, vilket ledde till tre års fängelse.

Hovrätten avslog också utvisningsyrkandet. Domstolen ansåg visserligen att brottet var så allvarligt att den tilltalade i och för sig inte borde få stanna kvar i Sverige, men hovrätten bedömde att det fanns hinder mot utvisning med hänsyn till Migrationsverkets yttrande och den tilltalades personliga förhållanden. Hovrätten ansåg att hindret kunde antas bestå när fängelsestraffet hade avtjänats, det vill säga när frågan om verkställighet av en utvisning skulle bli aktuell.

När det gäller skadeståndet ändrade hovrätten tingsrättens dom. Tingsrätten hade bestämt att den tilltalade tillsammans med andra skulle betala 140 000 kr solidariskt till målsäganden. Hovrätten ansåg i stället att kränkningsersättningen skulle bestämmas utifrån det enskilda övergreppet och att den tilltalade själv skulle ersätta den kränkning han orsakat. Han ska därför betala 125 000 kr jämte ränta till målsäganden.

Hovrätten beslutade att den tilltalade skulle vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Någon kontaktförbudsåtgärd framgår inte av materialet.