Grovt vållande till kroppsskada efter bilolycka ändras i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat grov vårdslöshet i trafik och grovt vållande till kroppsskada. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att den tilltalade döms för två fall av vållande till kroppsskada, grovt brott, för händelsen den 16–17 augusti 2025, i stället för att gärningen bedöms som ett fall. Tingsrättens dom står fast i övrigt i de delar som inte överklagats, och hovrätten avslår de skadeståndsyrkanden som riktats mot den tilltalade.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller en trafikrelaterad händelse där den tilltalade enligt åtalet körde ett fordon på ett sätt som ledde till en svår olycka och personskador. I hovrätten var frågan bland annat om han skulle dömas även för de delar av gärningspåståendena som tingsrätten hade ogillat, särskilt i fråga om grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada, grovt brott.

Åklagaren yrkade att hovrätten skulle fälla den tilltalade också för de ogillade momenten och att påföljden skulle skärpas. En av målsägarna yrkade att hans skadeståndsyrkande skulle bifallas fullt ut. Den tilltalade yrkade i sin tur att han skulle frikännas från ansvar för två fall av grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada, grovt brott, eller i vart fall få en lindrigare påföljd och att skadeståndskraven skulle ogillas eller sättas ned.

Av hovrättens dom framgår att den tilltalade i de delar som inte var överklagade ska dömas i enlighet med tingsrättens bedömning. Hovrätten gjorde inte någon annan bedömning än tingsrätten när det gällde åtalet för grov vårdslöshet i trafik den 15–16 augusti 2025. I den delen ansåg hovrätten, liksom tingsrätten, att det inte var bevisat att däcken varit för slitna.

När det gällde händelsen den 16–17 augusti 2025 konstaterade hovrätten att utredningen i huvudsak var densamma som i tingsrätten. Hovrätten ansåg att en rapport från företaget Evidenz gav starkt stöd för att hastigheten hade varit minst 150 km/tim. Hovrätten delade också tingsrättens bedömning av bevisningen om fordonets hastighet in i kurvan.

Åklagaren hade särskilt begärt att hovrätten skulle pröva om en av passagerarna också varit obältad. Hovrätten fann att det saknades stöd för det påståendet. När det gällde frågan om passagerarna hade uppmanat den tilltalade att bromsa ansåg hovrätten att uppgifterna sammantaget visade att en av passagerarna ropat detta mycket nära kraschen.

Den tilltalade hade invänt att olyckan orsakats av att något gått sönder i bilen. Hovrätten uttalade att detta inte kunde uteslutas, men att åklagaren inte behövde motbevisa invändningen för att skuld skulle anses styrkt på det sätt som tingsrätten redan funnit.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig i huvudsak till tingsrättens bedömning av vad som var visat om gärningen. Domstolen fann att det fanns ett sådant samband mellan den tilltalades risktagande och målsägandenas skador att skadorna kunde sägas vara orsakade av den oaktsamhet som körningen innefattade. Både vårdslösheten i trafik och vållandet till kroppsskada bedömdes, av tingsrättens skäl som hovrätten hänvisade till, som grova.

En central fråga i hovrätten var om gärningen skulle anses utgöra ett brott eller två brott när flera personer drabbats. Hovrätten konstaterade att brottsenheten vid brott mot 3 kap. brottsbalken normalt bestäms av antalet drabbade personer och tillfällets enhet. Eftersom två målsägande hade drabbats fann hovrätten att gärningen utgjorde två brott. Därmed ändrades tingsrättens dom i den delen.

I skuldfrågan gjorde hovrätten i övrigt ingen annan bedömning än tingsrätten i de delar som inte var överklagade. För den överklagade delen blev resultatet att den tilltalade dömdes för två fall av vållande till kroppsskada, grovt brott, den 16–17 augusti 2025.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom så att den tilltalade dömdes för två fall av vållande till kroppsskada, grovt brott, den 16–17 augusti 2025. I övrigt gjorde hovrätten ingen ändring i skuldfrågorna utöver att den angivna brottsenheten ändrades från ett till två brott i denna del.

När det gällde påföljden gjorde hovrätten, även med tillämpning av de aktuella bestämmelserna i brottsbalken i den lydelse som gällde före den 15 april 2026, ingen annan bedömning än tingsrätten. Hovrätten ändrade alltså inte påföljden. Av tingsrättens dom framgår att påföljden där var ungdomstjänst 100 timmar.

Hovrätten avslår också skadeståndsyrkandena från de två målsägarna mot den tilltalade. Det innebär att det som tingsrätten hade bestämt om skadestånd ändras. Tingsrätten hade dömt den tilltalade att betala 90 000 kronor till en målsägande och 20 000 kronor till den andra målsäganden, båda avseende kränkningsersättning. Den ordningen upphävs nu i hovrätten.

Hovrätten slog också fast att kostnaderna för den offentliga försvararen och målsägandebiträdet ska stanna på staten. Den tilltalade var inte häktad enligt den information som framgår av underlaget. Sekretessen som tingsrätten beslutat om skulle fortsätta att gälla även i hovrätten.