Osant intygande vid årsredovisning

Den tilltalade döms för osant intygande efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ett fastställelseintyg kopplat till bolagets årsredovisning. Tingsrätten ansåg att uppgifterna var osanna, att de lämnats uppsåtligen och att handlingen innebar fara i bevishänseende. Påföljden bestämdes till dagsböter och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en åtalspunkt. Den tilltalade åtalades för osant intygande enligt 15 kap. 11 § första stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade han i årsredovisningen för bolaget för räkenskapsåret 2023 intygat att resultaträkningen och balansräkningen hade fastställts på årsstämma den 2 december 2024, att innehållet i de elektroniska handlingarna överensstämde med originalen och att originalen hade undertecknats av samtliga personer som enligt lag skulle underteckna dem. Åklagaren gjorde gällande att detta var osant eftersom någon årsstämma aldrig hade hållits och eftersom originalhandlingarna aldrig hade undertecknats. Gärningen påstods ha begåtts den 16 december 2024. Tingsrätten dömde den tilltalade för osant intygande enligt åtalet.

Den tilltalade medgav att han hade signerat handlingen men motsatte sig ansvar. Han uppgav att förfarandet hade skett enligt en muntlig överenskommelse med revisorn och den andra aktieägaren, som också var hans bror och verkställande direktör i bolaget. Han bestred även att det funnits fara i bevishänseende.

Rättens bedömning

Tingsrätten redogjorde för de regler som gäller för undertecknande och fastställelse av årsredovisning samt för offentliggörande av årsredovisning. Domstolen konstaterade att den kopia av årsredovisningen som gavs in till registreringsmyndigheten hade försetts med ett fastställelseintyg undertecknat elektroniskt av den tilltalade den 16 december 2024. Av intyget framgick att resultaträkningen och balansräkningen hade fastställts på årsstämma den 2 december 2024, att bolagsstämman beslutat att godkänna styrelsens förslag till vinstdisposition och att de elektroniska handlingarna överensstämde med originalen samt att originalen hade undertecknats av samtliga personer som enligt lag skulle underteckna dem.

Tingsrätten fann att den informella beslutsgång som beskrivits inte kunde anses utgöra godtagbara per capsulam-beslut. Domstolen ansåg, med stöd av den tilltalades erkännande och övrig utredning, att han hade lämnat osanna uppgifter i fastställelseintyget i de delar som åklagaren påstått. Domstolen bedömde också att uppgifterna inte rörde egna angelägenheter.

När det gällde uppsåt fann tingsrätten att den tilltalade, som enligt egen uppgift hade varit verksam i bolaget under drygt 25 år, måste ha förstått innebörden av den text han signerade. Hans invändning om att han saknat uppsåt lämnades därför utan avseende.

Tingsrätten ansåg vidare att de osanna uppgifterna hade betydelse för fler än bolagets ägare, bland annat borgenärer, och att uppgiftsskyldigheten var reglerad i lag. Därmed bedömdes den tilltalades åtgärd ha inneburit fara i bevishänseende. Eftersom det inte framkommit några omständigheter som medförde ansvarsfrihet dömdes han för gärningen.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för osant intygande som begicks den 16 december 2024. Påföljden bestämdes till 40 dagsböter om 90 kronor, sammanlagt 3 600 kronor. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.