Misshandel, barnfridsbrott och narkotikabrott

Den tilltalade döms för misshandel, barnfridsbrott och ringa narkotikabrott efter en händelse i en bostad den 22 augusti 2026. Tingsrätten frikänner honom från åtalet om olaga hot men finner att de två strypgrepp som lagts honom till last är styrkta. Påföljden bestäms till skyddstillsyn med samhällstjänst i 100 timmar.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet misshandlade den tilltalade målsäganden den 22 augusti 2026 i en bostad genom att sparka henne på benet och ta strypgrepp om hennes hals. Han åtalades också för barnfridsbrott samma dag, eftersom gärningen enligt åtalet bevittnades av ett barn som var närstående till både den tilltalade och målsäganden. Vidare åtalades han för olaga hot den 22 augusti 2026, eftersom han enligt åtalet hotade målsäganden med att döda henne eller med liknande innebörd. Slutligen åtalades han för ringa narkotikabrott den 22 augusti 2026, alternativt kort tid dessförinnan på annan okänd plats i landet, genom att olovligen ha använt kokain.

Den tilltalade förnekade brott i samtliga delar. Han medgav att han knuffat undan och hållit fast målsäganden, men gjorde gällande att han agerat i nödvärn. När det gällde narkotikapåståendet bestred han att han uppsåtligen brukat kokain.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att parterna varit oense om våldets närmare utformning, men fann att målsägandens berättelse var trovärdig i de delar den var tydlig och fick stöd av övrig bevisning. Rätten ansåg inte att det var styrkt att den tilltalade sparkat målsäganden på benet. Däremot fann tingsrätten att det var styrkt att han tagit två strypgrepp om hennes hals. Bedömningen grundades på målsägandens uppgifter, indirekta vittnesuppgifter från två vittnen, fotografier på skador, journalanteckningar, rättsintyg och analys av skadorna. Rätten konstaterade också att den tilltalades egna uppgifter inte rubbade bevisvärdet i den delen.

När det gällde nödvärn ansåg tingsrätten att även om målsäganden slagit den tilltalade i ansiktet under bråket, stod de två strypgreppen inte i proportion till det våld som utdelats mot honom. Strypgreppen bedömdes därför som uppenbart oförsvarliga, och ansvarsfrihet på grund av nödvärn avslogs.

För barnfridsbrottet fann tingsrätten att barnets närvaro i sovrummet under bråket var utredd. Eftersom barnet befann sig i samma rum som de strypgrepp som bedömdes styrkta, dömdes den tilltalade även för barnfridsbrott.

När det gäller olaga hot fann tingsrätten att målsäganden inte längre kunde minnas något hot vid huvudförhandlingen och att det saknades tillräckligt stöd i övrig utredning för att den tilltalade uttalat något sådant hot. Han frikändes därför från åtalet i den delen.

För ringa narkotikabrott visade analysresultatet att den tilltalade hade kokain i blodet vid provtagningstillfället. Tingsrätten ansåg att han inte lämnat någon rimlig, konkret och trovärdig förklaring till detta och fann därför att han uppsåtligen använt kokain. Han dömdes följaktligen för ringa narkotikabrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för misshandel den 22 augusti 2026, barnfridsbrott den 22 augusti 2026 och ringa narkotikabrott den 22 augusti 2026. Han frikänns från olaga hot den 22 augusti 2026.

Påföljden bestäms till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst i 100 timmar. Tingsrätten angav att om fängelse hade valts som påföljd skulle fyra månaders fängelse ha dömts ut.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 20 000 kronor, jämte ränta från den 22 augusti 2026. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Dessutom ska han ersätta staten för kostnaden för provtagning och analys med 2 600 kronor.