Förargelseväckande beteende vid allmän plats

Den tilltalade har dömts för förargelseväckande beteende efter att ha urinerat inför allmänheten den 1 maj 2026. Tingsrätten fann att gärningen skedde på en allmänt tillgänglig plats och att den var ägnad att väcka förargelse. Påföljden bestämdes till penningböter om 1 500 kronor.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en gärning, nämligen förargelseväckande beteende enligt 16 kap. 16 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade urinerat inför allmänheten, vilket kunde förväntas väcka förargelse. Det påstådda brottet ska ha begåtts den 1 maj 2026 på en plats i Södertälje. Åtalet omfattade inte några andra brottspunkter.

Den tilltalade förnekade gärningen. Han uppgav att han hade rest under natten efter valborg och kommit till Södertälje tidigt på morgonen. Enligt honom uppstod en akut situation eftersom han inte hade tillgång till någon toalett och inte längre kunde hålla sig. Han berättade att han försökte ta sig åt sidan för att vara diskret och vände sig bort från omgivningen. Han uppgav också att han inte mindes om han hann urinera och att han inte trodde att det fanns några personer i närheten.

Rättens bedömning

Tingsrätten grundade sin bedömning på förhöret med ett vittne samt anmälan. Vittnet uppgav att han från en polisbil på cirka 20 till 30 meters avstånd såg den tilltalade stå vänd bort från vägen i en position som gav intryck av att urinera. Vittnet förklarade också att hans tidigare anteckningar från händelsen angav att urinering iakttagits, även om han vid huvudförhandlingen inte med säkerhet kunde minnas om han såg själva urinstrålen. Rätten ansåg att vittnets berättelse i övrigt var tydlig och trovärdig och att den dessutom fick stöd av den tilltalades egna uppgifter om att han befann sig på platsen på grund av ett akut behov.

Tingsrätten fann därför att det var utrett att den tilltalade urinerade på platsen. Domstolen ansåg också att platsen var en allmänt tillgänglig korsning i ett bostadsområde där förbipasserande trafik förekom och där handlingen skedde i riktning mot ett flerfamiljshus. Mot den bakgrunden bedömde rätten att gärningen varit ägnad att väcka förargelse.

Den tilltalade invände att han befunnit sig i en nödsituation. Tingsrätten godtog att situationen kan ha varit pressad och att han saknade tillgång till toalett, men fann att det ändå inte varit försvarligt att urinera på en öppen och allmänt tillgänglig plats. Rätten konstaterade att handlingen inneburit en kränkning av det allmänna ordningsintresset och att den inte stod i rimlig proportion till det behov som åberopats. Någon ansvarsfrihet på grund av nöd ansågs därför inte föreligga. Domstolen slog fast att den tilltalade handlat uppsåtligen och att åtalet var styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för förargelseväckande beteende, begånget den 1 maj 2026. Påföljden bestämdes till penningböter om 1 500 kronor. I det material som lämnats framgår inte någon skadeståndsfråga eller någon särskild avgift.