Barnfridsbrott och olaga hot i gemensamt hem

Den tilltalade döms för barnfridsbrott och olaga hot efter en händelse i det gemensamma hemmet den 10 juli 2025. Tingsrätten fann att det var styrkt att den tilltalade hotat målsäganden och att ett barn bevittnat händelsen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 100 dagsböter om 270 kronor vardera. Den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och ersätta delar av statens kostnader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg två brott. För det första gällde det olaga hot den 10 juli 2025. Enligt gärningsbeskrivningen ska den tilltalade ha hotat målsäganden genom att uttala ord med innebörd att han skulle döda eller skada henne samt ha höjt sin arm och eller knytnäve mot henne och gått emot henne. För det andra gällde det barnfridsbrott den 10 juli 2025. Den gärningen byggde på att målsäganden hotades på det angivna sättet och att detta bevittnades av ett barn som var styvson till den tilltalade och son till målsäganden.

Händelsen ska enligt domen ha utspelat sig i parternas gemensamma hem. Av utredningen framgår att målsäganden och den tilltalade var gifta och bodde tillsammans, och att barnen i hushållet var närvarande när händelsen inträffade. Barnet ringde polisen, som kom till platsen, och den tilltalade greps där.

Rättens bedömning

Tingsrätten lade målsägandens uppgifter i polisförhör till grund för bedömningen. Domstolen framhöll att hon i det första förhöret, som hölls i direkt anslutning till händelsen, var mycket upprörd och berättade spontant och självupplevt att den tilltalade hade hotat att döda henne. I det andra förhöret dagen efter upprepade hon att han hade hotat att döda henne och uppgav också att han hade sagt att han skulle riva bort hennes huvud och slå henne. Hon berättade dessutom att han hade höjt sin knutna näve och gått emot henne.

Domstolen ansåg att uppgifterna var så detaljerade och specifika att det framstod som helt osannolikt att de var påhittade. Tingsrätten beaktade också att parterna var gifta och bodde tillsammans samt att målsäganden under huvudförhandlingen inte ville berätta vad som hänt, vilket domstolen uppfattade som ett uttryck för att hon ville skydda den tilltalade. Sammantaget fann rätten ingen anledning att ifrågasätta hennes polisuppgifter.

Utredningen fick också stöd av barnets förhör. Barnet berättade att modern och den tilltalade skrek på varandra, att den tilltalade lyfte sin arm mot modern och att barnet och modern sprang in i sovrummet, höll i dörrhandtaget för att hindra den tilltalade från att ta sig in och ringde polisen eftersom de var rädda för honom. Tingsrätten ansåg att dessa uppgifter gav stöd åt målsägandens berättelse. Även larmsamtalet och polisens promemoria i direkt anslutning till händelsen åberopades som stöd.

Den tilltalade uppgav att han inte mindes mycket på grund av alkoholberusning och att han i vart fall inte haft uppsåt. Han förnekade också att hans agerande skulle ha varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla. Tingsrätten ansåg dock att hans minnesluckor och berusning inte påverkade den övriga bevisningen på ett sätt som rubbade åtalet. Domstolen fann att åklagaren styrkt att den tilltalade hotat målsäganden på det sätt som påståtts och att barnet bevittnat detta. Åtalet bifölls därför i sin helhet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för barnfridsbrott och olaga hot. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 100 dagsböter om 270 kronor, sammanlagt 27 000 kronor.

Han ska också betala skadestånd till målsägandens son med 15 000 kronor jämte ränta från den 10 juli 2025. Dessutom ska den tilltalade betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Tingsrätten beslutade vidare att han ska återbetala 45 000 kronor av statens kostnader.