Fyra fall av penningtvättsförseelse

Den tilltalade döms av Dold domstol för fyra fall av penningtvättsförseelse. Åtalen gällde händelser den 12 september 2024 till den 17 september 2024, den 25 februari 2025 till den 26 februari 2025, den 11 mars 2025 till den 12 mars 2025 och den 4 juni 2025. Tingsrätten fann inte att uppsåt var styrkt för penningtvättsbrott, men bedömde att den tilltalade haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för mottagande och förvaring av pengar som härrörde från bedrägerier och därefter omsatt beloppen genom olika betalningar och överföringar. I den första åtalspunkten gällde det penningtvättsbrott enligt 3 § 1 st 1 p lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, alternativt penningtvättsförseelse. Gärningen avsåg den 12 september 2024 till den 17 september 2024 och omfattade 35 000 kronor, varav 34 000 kronor omsattes genom internetköp. Tingsrätten dömde i stället för penningtvättsförseelse.

I den andra åtalspunkten gällde också penningtvättsbrott enligt samma lagrum, alternativt penningtvättsförseelse. Gärningen avsåg den 25 februari 2025 till den 26 februari 2025 och omfattade 40 000 kronor, varav 39 033 kronor omsattes genom banköverföring och internetköp. Även här dömde tingsrätten för penningtvättsförseelse.

I den tredje åtalspunkten avsåg åtalet penningtvättsbrott enligt samma lagrum, alternativt penningtvättsförseelse. Gärningen avsåg den 11 mars 2025 till den 12 mars 2025 och omfattade 20 000 kronor, varav 19 980 kronor omsattes genom swishöverföringar och kortköp. Tingsrätten dömde även för denna gärning som penningtvättsförseelse.

I den fjärde åtalspunkten gällde åter penningtvättsbrott enligt samma lagrum, alternativt penningtvättsförseelse. Gärningen avsåg den 4 juni 2025 och omfattade 16 405 kronor, varav 15 000 kronor omsattes genom swishöverföringar. Tingsrätten dömde också här för penningtvättsförseelse.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg genom utredningen visat att den tilltalades bankkonton upplåtits, att målsägandenas pengar förts in på kontona till följd av bedrägeri och att större delen av beloppen omsatts i nära anslutning till de fyra bedrägerierna. Domstolen bedömde att upplägget var typiskt för penningtvättsbrott och att åtgärderna syftat till att dölja att egendomen härrörde från brott eller brottslig verksamhet, eller till att främja möjligheterna för någon annan att tillgodogöra sig pengarna.

Samtidigt fann tingsrätten inte bevisat att den tilltalade haft uppsåt till att pengarna härrörde från bedrägerier. Hennes förklaring om att hon trott att det rörde sig om affärsuppgörelser och investeringar ansågs inte så osannolik att den kunde lämnas utan avseende. Däremot ansåg domstolen att hon borde ha insett risken för brottsligt ursprung och gjort ytterligare kontroller, bland annat genom att kontakta de personer som fört över pengarna. Genom att inte göra sådana kontroller och i stället medverka till att föra pengarna vidare ansågs hon oaktsam. Därför dömdes hon för fyra fall av penningtvättsförseelse.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till 140 dagsböter. Dagsbotens storlek sattes till 600 kronor, vilket gav totalt 84 000 kronor.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till flera målsägande. Hon ska betala 35 000 kronor till en målsägande, 40 000 kronor till en annan målsägande, 20 000 kronor till samma målsägande i en annan post och 16 405 kronor till en tredje målsägande. Tingsrätten beslutade att de skadelidande ska ha rätt att få betalning ur förverkade medel motsvarande skadeståndsbeloppen.

Vidare ska den tilltalade betala 111 405 kronor som förverkad brottsvinst till staten. Hon ska också betala en avgift på 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Fakta