Brännhot i bostad gav fängelse

Den tilltalade döms för olaga hot efter en händelse den 25 augusti 2026 i en bostad i Värnamo kommun. Tingsrätten fann att hon hotat två målsägande genom att säga att hon skulle bränna ner huset och genom att sedan tända eld på lösöre inne i bostaden. Rätten bedömde att gärningen inte var grovt olaga hot utan olaga hot av normalgraden. Påföljden bestämdes till fängelse i 10 månader.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde en gärning rubricerad som grovt olaga hot enligt 4 kap. 5 § andra stycket brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade den 25 augusti 2026 hotat målsägandena genom uttalanden om att hon skulle tända eld på huset, som då var parternas gemensamma bostad, och därefter förstärkt hotet genom att tända eld på lösöre inne i huset medan målsägandena var närvarande eller i närheten. Åklagaren gjorde gällande att hotet varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla och att gärningen varit av särskilt hänsynslös art.

Den tilltalade förnekade att hon uttalat att hon skulle tända eld på huset och att hon uppsåtligen tänt eld på lösöre i bostaden. Målsägandena biträdde åtalet.

I bevisningen ingick bland annat händelserapport, fotografier, utmätningshandlingar och alkoholutandningsprov samt förhör med den tilltalade och målsägandena. Av målsägandenas berättelser framgår att den tilltalade under kvällen talat om att bränna ner huset, att hon hämtat en tändare eller braständare och tänt eld på en filt, samt därefter tänt eld på papper i vardagsrummet. Enligt uppgifterna släcktes bränderna av målsäganden Dolt namn med vatten. Av utredningen framgår också att den tilltalade varit kraftigt berusad.

Åtalet avsåg alltså ett enda brottstillfälle, nämligen olaga hot den 25 augusti 2026.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsägandenas berättelser var detaljerade, självupplevda och trovärdiga. Domstolen lade särskild vikt vid att deras uppgifter fick starkt stöd av den skriftliga bevisningen, framför allt fotografierna och händelserapporten. Fotografierna visade enligt rätten en brandskadad filt i hallen och papper på golvet i vardagsrummet som tycktes ha brunnit, med spår av vatten på golvet. Det åberopade alkoholutandningsprovet visade att den tilltalade hade 0,96 mg alkohol per liter utandningsluft, vilket stödde uppgiften om kraftig berusning.

Domstolen fann att den tilltalade faktiskt hade uttalat att hon skulle bränna ner huset och att hon också tänt eld på en filt och papper i bostaden när barnen varit i närheten. Rätten ansåg att hon inte gjort något försök att släcka bränderna och att huset sannolikt hade kunnat brinna ner om målsäganden inte ingripit. Sammantaget ansågs gärningen styrkt.

När det gällde rubriceringen bedömde tingsrätten att hotet visserligen var allvarligt, men att omständigheterna inte nådde upp till nivån grovt olaga hot. Rätten uttalade att gärningen visserligen innebar ett angrepp mot egendom och i viss mån också mot målsägandenas säkerhet, men att den samlade bedömningen talade för olaga hot av normalgraden. I domen finns också en skiljaktig mening där två ledamöter ansåg att gärningen skulle bedömas som grovt olaga hot och att påföljden borde bli fängelse i ett år och tre månader.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Påföljden bestämdes till fängelse i 10 månader.

Hon ska också betala skadestånd till målsägandena med 25 000 kronor vardera, jämte ränta enligt räntelagen från den 25 augusti 2026 till dess betalning sker. Dessutom ska hon betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Tingsrätten beslutade även om ersättning till försvarare och målsägandebiträden samt att den tilltalade ska återbetala 2 400 kronor till staten.