Medhjälp till grov misshandel ledde till längre fängelsestraff i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grov misshandel och flera egendomsbrott. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och dömde den tilltalade även för medhjälp till grov misshandel den 30 september 2018. Fängelsestraffet bestämdes till 2 år och 2 månader. Hovrätten ändrade också skadeståndet till målsäganden efter att ha sänkt ersättningen för kränkning. I övrigt stod tingsrättens dom fast i de delar som inte överklagats eller som hovrätten inte ändrade.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde först och främst en händelse den 30 september 2018 där åklagaren gjorde gällande att den tilltalade skulle dömas för grov misshandel, alternativt anstiftan eller medhjälp till grov misshandel. Åklagaren yrkade också ansvar för stöld och grov stöld i andra delar av målet, samt ett längre fängelsestraff. Den tilltalade motsatte sig detta och begärde i första hand skyddstillsyn, i andra hand ett kortare fängelsestraff.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för grov stöld, misshandel, stöld och ringa narkotikabrott, men frikänt honom från grov misshandel samt vissa stöldåtal. Hovrätten konstaterade att vissa gärningar inte hade överklagats i skuldfrågan och därför stod fast. Det gällde ringa narkotikabrott, grov stöld den 28 juni 2019, stöld den 28 juni 2019 och två fall av misshandel den 21 april 2019.

När hovrätten prövade den överklagade delen om misshandeln den 30 september 2018 fann domstolen att den tilltalade inte själv hade utövat våld mot målsäganden och inte heller att han skulle anses som gärningsman eller anstiftare. Hovrätten kom i stället fram till att han hade främjat den grova misshandel som en annan person gjorde sig skyldig till och att hans insats varit avgörande. Därmed dömdes han för medhjälp till grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket och 23 kap. 4 § brottsbalken.

I fråga om stöldåtalen fann hovrätten att den tilltalade även hade tillgripit egendom som hörde till en annan målsägande den 28 juni 2019 efter inbrott i dennes bostad, och att detta tillsammans med tillgrepp från ett förråd utgjorde en och samma gärning som skulle bedömas som grov stöld. Hovrätten kom också fram till att det var bevisat att han samma dag hade tillgripit egendom efter inbrott i en annan bostad. Däremot ogillades åtalet för grov stöld under en annan åtalspunkt eftersom utredningen inte gav tillräckligt stöd för hur det inbrottet hade gått till. Ett skadeståndsyrkande från den målsäganden ogillades också.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma skriftliga bevisning som tingsrätten samt inspelade förhör. En central del av bevisningen bestod av övervakningsfilmer och ett avlyssnat telefonsamtal. Genom dessa omständigheter ansåg hovrätten att det var bevisat att den tilltalade befunnit sig tillsammans med den person som utförde misshandeln strax före och i direkt anslutning till händelsen. Domstolen fann att det inte fanns någon annan rimlig förklaring än att den tilltalade hade följt med för att visa var målsäganden bodde och att han därmed främjat brottet. Hovrätten betonade att han måste ha varit fullt införstådd med vad som skulle hända.

Hovrätten ansåg däremot inte att utredningen visade att han hade planerat misshandeln tillsammans med den utförande personen eller att de agerat i sådan samverkan att den tilltalade skulle betraktas som gärningsman eller anstiftare. Därför stannade ansvaret vid medhjälp till grov misshandel.

När det gällde skadeståndet till målsäganden ansåg hovrätten att kränkningen var allvarlig men att tingsrättens ersättning låg för högt med hänsyn till våldets art, omfattning och skadorna. Ersättning för kränkning sattes därför ned till 25 000 kronor. Hovrätten höll fast vid tingsrättens bedömning i övrigt, bland annat att ersättning för sveda och värk samt utlägg för terapeut- och psykologkontakter var skäliga och adekvata följder av misshandeln.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom i ansvarsfrågan så att den tilltalade dömdes även för medhjälp till grov misshandel den 30 september 2018. Straffvärdet för denna gärning motsvarade minimistraffet för grov misshandel, och det samlade straffvärdet för hans brottslighet bedömdes motsvara fängelse i 2 år och 2 månader. Någon annan påföljd än fängelse ansågs inte möjlig.

Hovrätten ändrade också skadeståndet så att den tilltalade skulle betala 36 380 kronor solidariskt med en medgärningsman till målsäganden, med ränta enligt räntelagen från den 30 september 2018. Tingsrätten hade tidigare ogillat målsägandens skadeståndsyrkande i denna del.

Den tilltalade skulle stanna kvar i häkte till dess hovrättens dom i ansvarsdelen fått laga kraft mot honom. Beslaget skulle bestå. Hovrätten beslutade också om ersättning till försvarare och målsägandebiträde samt att staten skulle stå för dessa kostnader. Uppgift om avgift till brottsofferfonden framgår av tingsrättens dom, men hovrätten tog i den återgivna delen inte ställning till någon ändring där.