Obehörigt tillträde till skyddsobjekt: hovrätten sänkte samhällstjänsten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om obehörigt tillträde till skyddsobjekt. Den tilltalade dömdes även i hovrätten för brottet, men hovrätten ändrade påföljden genom att sätta ned antalet timmar samhällstjänst och det alternativa fängelsestraffet. I övrigt stod tingsrättens bedömning fast.

Om händelsen och åtalet

Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade, tillsammans med andra medtilltalade, obehörigen hade trängt in på en anläggning som utgjorde ett skyddsobjekt. Gärningen hänfördes till november 2018. Åtalet avsåg obehörigt tillträde till skyddsobjekt enligt skyddslagen i dess lydelse före den 1 januari 2020.

I hovrätten bestred den tilltalade ansvar och yrkade att han skulle frikännas. Han gjorde också, i likhet med en medtilltalad, gällande att anläggningen inte utgjorde ett skyddsobjekt eftersom beslutet om skyddsobjekt inte hade fattats i behörig ordning. Hovrätten prövade samma grundläggande brottsrubricering som tingsrätten och gjorde ingen ändring av rubriceringen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma utredning som tingsrätten. Därutöver åberopades ny skriftlig bevisning i hovrätten, och åklagaren hörde ett vittne med kvalificerad skyddsidentitet.

Hovrätten fann vittnets uppgifter trovärdiga och tillförlitliga. Genom dessa uppgifter ansåg domstolen det klarlagt att behörigheten att besluta om skyddsobjekt hade delegerats på ett korrekt sätt och att beslutet därför hade tillkommit i behörig ordning. Invändningen om att skyddsobjektet skulle vara ogiltigt lämnades därför utan avseende.

Mot denna bakgrund instämde hovrätten i tingsrättens bedömning att det var styrkt att den tilltalade gemensamt och i samråd med andra obehörigen hade trängt in på anläggningen, som var ett skyddsobjekt, och att gärningen hade begåtts med uppsåt. Hovrätten gjorde inte heller någon annan bedömning än tingsrätten i fråga om brottets rubricering.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde i sak att den tilltalade var skyldig till obehörigt tillträde till skyddsobjekt, men ändrade tingsrättens påföljd. Hovrätten bestämde att den villkorliga domen skulle förenas med 50 timmar samhällstjänst. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle det alternativa fängelsestraffet vara 1 månad.

Tingsrätten hade tidigare dömt till villkorlig dom med 75 timmar samhällstjänst och ett alternativstraff på 2 månaders fängelse. Hovrätten sänkte alltså både samhällstjänstens omfattning och alternativstraffet.

Hovrätten beaktade att det gått lång tid sedan brottet begicks och att handläggningen i hovrätten varit mycket lång, med ett stillestånd som inte berodde på de tilltalade. Detta ansågs innebära att rätten till prövning inom skälig tid hade kränkts. Omständigheten ledde inte till en annan påföljd, men den motiverade en lindring av samhällstjänstens omfattning och av det alternativa fängelsestraffet.

Sekretess- och yppandeförbudet från tingsrätten skulle fortsätta att gälla. Hovrätten beslutade också att staten skulle stå för försvararkostnaderna och att den tilltalade skulle få ersättning av staten för vissa kostnader. Någon uppgift om häktning eller häktningstid framgår inte av materialet.