Hoten mot närstående ledde till skyddstillsyn

Den tilltalade döms för barnfridsbrott och två fall av olaga hot efter att ha skickat röstmeddelanden med hotfullt innehåll till en anhörig. Tingsrätten bedömde att hoten var sådana att de kunde skapa allvarlig rädsla och dömde därför till skyddstillsyn med samhällstjänst. Den tilltalade ska också betala skadestånd till de två målsägandena och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde två brottspunkter. Den första gällde olaga hot den 27 oktober 2024 till den 28 oktober 2024. Enligt åtalet hotade den tilltalade målsäganden genom att skicka röstmeddelanden till en anhörig med innehåll om att han skulle skada henne, bland annat genom att ”mosa målsäganden med sin fot”, samt hot riktade mot dottern om att han skulle ”spränga henne” och att dottern ”kommer att få se imorgon”. Hoten vidareförmedlades till målsäganden.

Den andra åtalspunkten gällde barnfridsbrott under samma tidsperiod, den 27 oktober 2024 till den 28 oktober 2024. Enligt åtalet hade den tilltalade hotat målsäganden på det sätt som beskrivits i den första punkten, och brottet bevittnades av ett barn som är son till den tilltalade och målsäganden.

Åklagaren åtog även en andra punkt om olaga hot, också den avseende den 27 oktober 2024 till den 28 oktober 2024. Där gällde påståendet att den tilltalade hotade den andra målsäganden genom röstmeddelanden med innehåll om att han skulle skada hans mamma och hans syster, bland annat med formuleringar om att han skulle ”spränga henne” och att systern ”kommer att få se imorgon”.

Rättens bedömning

Den tilltalade förnekade brott men medgav att det var han som hade talat in meddelandena. Tingsrätten tog del av uppspelningar av röstmeddelanden, skärmdumpar, översättningar och polisens promemoria om inspelning av telefon. Målsägandena hördes också, och den ena målsäganden hade dessutom spelats upp från förundersökningen.

Tingsrätten fann att målsägandenas uppgifter var samstämmiga och trovärdiga. Domstolen konstaterade att den tilltalade hade skickat röstmeddelandena och att han fick räkna med att de skulle vidareförmedlas till den andra målsäganden. Av meddelandenas innehåll och utformning drog tingsrätten slutsatsen att det rörde sig om direkta hot med innebörden att skada de berörda närstående personerna.

När det gällde olaga hot ansåg tingsrätten att hoten varit sådana att målsägandena kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin och annans personliga säkerhet. Tingsrätten bedömde därför att det var styrkt att den tilltalade gjort sig skyldig till två fall av olaga hot i enlighet med åtalet.

När det gällde barnfridsbrottet konstaterade tingsrätten att barnet hade bevittnat det olaga hot som riktades mot målsäganden. Därmed ansåg domstolen att även barnfridsbrott var styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för barnfridsbrott enligt 4 kap. 3 § 1 st. 1 men brottsbalken i dess lydelse före den 1 juli 2026 samt två fall av olaga hot enligt 4 kap. 5 § 1 st. brottsbalken. För brotten bestämdes påföljden till skyddstillsyn med samhällstjänst i 60 timmar. Övervakare ska utses av frivården. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha blivit två månaders fängelse.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 20 000 kronor och till den andra målsäganden med 10 000 kronor. Ränta ska betalas enligt räntelagen från den 28 oktober 2024 för båda beloppen. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Tingsrätten beslutade dessutom att den tilltalade ska ersätta staten med 17 923 kronor av kostnaderna.