Tingsrättsdomen om mutor och trolöshet

Den tilltalade döms för grov trolöshet mot huvudman och för tagande av muta i 64 fall, varav två bedöms som grova. Tingsrätten fann att han som verkställande direktör och företrädare för bolagen hade en sådan förtroendeställning att han kunde göra sig skyldig till trolöshetsbrott och att han genom sitt agerande medverkade till att målsägandebolagen skadades. Samtidigt bedömde domstolen att han under perioden 2020 till 2023 tagit emot otillbörliga förmåner som hade samband med hans uppdrag. Påföljden bestämdes till fängelse i fyra år.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Målet rörde dels grov trolöshet mot huvudman, dels mutbrott. Enligt åtalet hade den tilltalade under perioden den 21 februari 2020 till den 1 juni 2023 tagit emot, godtagit löften om eller begärt otillbörliga förmåner på sammanlagt 5 333 672 kr för sin tjänst som verkställande direktör. Åtalet för trolöshet mot huvudman gällde att han under tiden den 21 februari 2020 till den 1 juni 2023 i Örebro tagit emot, godtagit ett löfte om eller begärt otillbörliga förmåner på sammanlagt 5 333 672 kr för utövningen av sin anställning som verkställande direktör på Dolt namn AB. Tingsrätten ansåg att denna del var styrkt, med den justeringen att vissa fakturor som inte kunde kopplas till renoveringsprojektet räknades bort. Den slutliga skadan bedömdes till 14 902 453 kr.

Åtalet omfattade också grovt tagande av muta. Det gällde att den tilltalade under tiden den 21 februari 2020 till den 1 juni 2023 i Örebro tagit emot, godtagit löften om eller begärt otillbörliga förmåner i utövningen av sin anställning som verkställande direktör. Tingsrätten fann att mutbrotten styrkts i stora delar, men inte i alla. Den tilltalade frikändes från vissa påstådda förmåner och domstolen slog fast att sammanlagt 3 630 487 kr utgjorde otillbörliga förmåner som han tagit emot. De enskilda transaktionerna bedömdes i domen som separata brottsenheter, utom där tingsrätten uttryckligen ansåg att närliggande transaktioner skulle ses tillsammans. Bland de bedömda posterna fanns bland annat betalningar för en båt av märket Nimbus, en klocka, hotellvistelser, kläder, kreditkortsskulder, jaktarrangemang, en trubadur, en cykel, en trailer, försäkringar, leasingavgifter och arbete i en lägenhet i Spanien. Vissa poster ogillades, till exempel en kamerautrustning i Hammar, ett aktieinnehav i LSI Beta AB samt delar av betalningar som inte ansågs styrkta som otillbörliga förmåner.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann att den tilltalade hade en förtroendeställning som verkställande direktör och att han därmed kunde hållas ansvarig för trolöshet mot huvudman. Domstolen ansåg att han, genom sin roll och sina godkännanden, hade möjlighet att skada bolagen ekonomiskt genom att låta felaktiga fakturor betalas. Rätten lade stor vikt vid kommunikationen mellan den tilltalade, medarbetare och den andra medverkande, samt vid de avräkningslistor och fakturor som påträffats. Enligt domstolen visade utredningen att det fanns ett upplägg för att skapa utrymme för överfakturering och för att föra kostnader vidare till målsägandebolagen.

När det gällde mutbrotten konstaterade tingsrätten att det fanns ett tjänstesamband mellan den tilltalade och de personer som lämnat förmånerna. Domstolen avvisade förklaringen om att betalningarna endast varit del av ett privat skuldavräkningsförhållande. I stället fann rätten att förmånerna i huvudsak varit otillbörliga, bland annat eftersom de gällt privata levnadsomkostnader och eftersom den tilltalade varit medveten om hur betalningarna finansierades genom bolagens fakturering. Domstolen ansåg också att det inte var fråga om en särskilt ansvarsfull ställning i den mening som krävs för att mutbrotten skulle bedömas som grova på den grunden, men att förmånernas betydande värde gjorde att två av mutbrotten ändå skulle rubriceras som grova.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till fängelse i fyra år. Han meddelades också näringsförbud i fem år, från det att beslutet inte längre kan överklagas. Tingsrätten beslutade att 3 630 487 kr skulle förverkas från honom som utbyte av brott. Han ska också betala 1 000 kr till brottsofferfonden.

På skadeståndssidan ska den tilltalade, tillsammans med två andra personer, solidariskt betala 13 314 453 kr till målsägandebolaget. Därutöver ska den tilltalade och en annan person solidariskt betala 1 588 000 kr. Yrkandet om utredningskostnader på 1 317 494 kr avslogs. Tingsrätten beslutade även att kvarstad ska bestå och att vissa beslag ska gälla tills domen vunnit laga kraft. Målsägandebolaget tillerkändes också ersättning för rättegångskostnader, och den tilltalade ska ensam ersätta kostnader hänförliga till ansökan om kvarstad med 54 000 kr.