Grov misshandel och försök till utpressning ändras till misshandel och försök till utpressning i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål där den tilltalade tidigare dömts för bland annat rån, häleri, narkotikabrott, rattfylleri och grovt olovlig körning. I hovrätten ändrades domen delvis. Den tilltalade dömdes för misshandel den 18–19 juli 2020 och för försök till utpressning samma datum, medan tingsrättens dom i övrigt stod fast i de delar som inte ändrades. Hovrätten bestämde fängelsestraffet till 1 år 6 månader och höjde skadeståndet till målsäganden.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller flera händelser, men hovrättens prövning för den tilltalade avser främst gärningar den 18–19 juli 2020 samt vissa andra åtalspunkter där hovrätten antingen ändrade eller lät tingsrättens dom stå fast. Den tilltalade överklagade tingsrättens dom och yrkade bland annat att åtalet för rån den 18–19 juli 2020 skulle ogillas, att åtalet för häleri och olovlig körning, grovt brott, den 11 augusti 2020 skulle ogillas, att åtalet för narkotikabrott den 6 augusti 2020 och rattfylleri den 6 maj 2020 skulle ogillas samt att skadeståndet skulle sättas ned.

Åklagaren hade i hovrätten yrkat att den tilltalade skulle dömas för grov misshandel, försök till grov utpressning och grovt olaga tvång den 18–19 juli 2020. Hovrätten ändrade dock rubriceringen i flera delar jämfört med tingsrätten. För händelserna den 18–19 juli 2020 fann hovrätten att den tilltalade skulle dömas för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken och för försök till utpressning enligt 9 kap. 4 § första stycket och 11 § samt 23 kap. 1 § brottsbalken. Åtalet för grovt olaga tvång ogillades.

Hovrätten prövade även andra åtalspunkter som rörde den tilltalade. Gärningarna som tingsrätten redan dömt för och som inte överklagats stod i huvudsak fast, vilket innebar att den tilltalade alltjämt var dömd för bland annat rattfylleri samt vissa andra brott enligt tingsrättens dom.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick i stort från samma utredning som tingsrätten. Förhören i tingsrätten spelades upp och hovrätten tog del av ytterligare förhör med bland andra målsäganden och ett vittne samt viss skriftlig och teknisk bevisning.

När det gällde händelserna den 18–19 juli 2020 ansåg hovrätten, liksom tingsrätten, att målsäganden framstod som trovärdig och att uppgifterna var tillförlitliga. Hovrätten fann att det var styrkt att målsäganden utsatts för våld och att detta stödde åtalet i den delen. Samtidigt bedömde hovrätten att våldets omfattning inte räckte för grov misshandel. Skadorna hade varit förhållandevis lindriga och omständigheterna var inte sådana att gärningen skulle bedömas som grov, trots att flera personer deltagit och tillhyggen använts. Därför ändrades rubriceringen till misshandel av normalgraden.

I fråga om försök till utpressning fann hovrätten att det var styrkt att målsäganden fortlöpande uppmanats att skaffa fram pengar och att gärningsförloppet hängde samman med våldet. Däremot ansåg hovrätten att våldet inte var så allvarligt att gärningen skulle rubriceras som försök till grov utpressning. Hovrätten dömde därför för försök till utpressning, men inte för den grövre varianten.

Åtalet för grovt olaga tvång ogillades eftersom hovrätten ansåg att det inte var utrett om målsäganden tvingats uppge koderna till sin mobiltelefon och sitt BankID före eller efter våldet. Det var därmed inte styrkt att de objektiva förutsättningarna för olaga tvång var uppfyllda.

För de delar av målet som gällde andra personer och andra händelser gjorde hovrätten också vissa bedömningar som påverkade helheten. Vissa åtal ogillades helt, medan andra stod fast, men för den tilltalade var den centrala ändringen att hovrätten fann honom skyldig till misshandel och försök till utpressning i stället för de grövre brott som tingsrätten bedömt.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut i den del som gällde den tilltalade. Han dömdes för misshandel den 18–19 juli 2020 och för försök till utpressning den 18–19 juli 2020. Åtalet för grovt olaga tvång ogillades. I övrigt stod tingsrättens dom fast i de delar som inte ändrades.

Hovrätten bestämde fängelsestraffet till 1 år 6 månader. Detta är en skärpning jämfört med tingsrättens påföljd, som var fängelse 1 år 1 månad. Hovrätten förpliktade också den tilltalade att solidariskt med en medtilltalad betala skadestånd till målsäganden med 35 000 kronor jämte ränta. Av beloppet skulle 7 000 kronor jämte ränta betalas solidariskt med ytterligare en medtilltalad. I tingsrätten hade skadeståndet bestämts till 12 600 kronor.

Det framgår inte av hovrättsdomen att den tilltalade var häktad eller hur länge. Hovrätten beslutade även att beslaget skulle bestå. Övriga frågor om ersättning och kostnader avgjordes i hovrättens domslut, men några särskilda kontaktförbud eller liknande åtgärder nämns inte i materialet.