Grovt sabotage mot blåljusverksamhet ändras i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om händelserna i Sveaparken den 15 april 2022. Den tilltalade överklagade och yrkade frikännande eller i andra hand lindrigare straff. Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast i påföljdsdelen för den tilltalade och bestämmer fängelsestraffet till 1 år och 10 månader. I övrigt står tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller grovt sabotage mot blåljusverksamhet i samband med de upplopp som uppstod när en planerad allmän sammankomst i Sveaparken i Örebro skulle hållas den 15 april 2022. Enligt hovrättens bakgrund inträffade omfattande våld mot poliser och polisfordon, bland annat genom stenkastning, och polisens verksamhet kunde till slut inte fullföljas på platsen.

Åtalet mot den tilltalade avsåg gärningar denna dag. I hovrätten hade den tilltalade yrkat att frikännas eller i vart fall få ett lägre straff. Hovrätten utgick från tingsrättens bedömning av de centrala händelseförloppen men prövade både skuldfrågan och rubriceringen på nytt.

Den tilltalade hade i hovrätten medgett att han varit i parken och att han kastat fyra mindre stenar. Hovrätten fann dock, i likhet med tingsrätten, att det var bevisat att han kastat sten mot polispersonal, knuffat på en polisbuss och flyttat på kravallstaket. Mot den bakgrunden bedömde hovrätten att gärningen skulle rubriceras som grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten. Förhören från tingsrätten och från utredande myndigheter hade spelats upp med ljud och bild.

Vid skuldprövningen anslöt hovrätten sig till tingsrättens bedömning av vad som var styrkt. Domstolen ansåg att den tilltalade hade deltagit aktivt under större delen av upploppet och under det mest intensiva skedet, då polisbussar förstördes och våldsutövningen var hög. Hovrätten framhöll att han rört sig mellan olika platser i parken och att det pågående angreppets omfattning inte kunde ha undgått honom. Därför ansågs han ha varit medveten om sammanhanget och om den allvarliga karaktären i det angrepp han deltog i.

Vid rubriceringen gjorde hovrätten alltså ingen annan bedömning än tingsrätten när det gällde den tilltalades brott. Gärningen ansågs uppfylla rekvisiten för grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens påföljd. I stället för fängelse i 2 år bestämde hovrätten straffet till fängelse 1 år och 10 månader. Hovrätten hänvisade till att det gått nästan fyra och ett halvt år från händelsen till hovrättens dom och att den sena lagföringen skulle beaktas enligt 29 kap. 5 § brottsbalken. Hovrätten ansåg att det fanns särskilda skäl att döma till ett lindrigare straff än minimistraffet för grovt brott.

Hovrätten godtog inte att den tilltalades kontakter med polisen utgjorde frivillig angivelse som skulle ge strafflindring. Den tilltalade uppgav också att han skulle förlora sitt arbete om han dömdes, och hovrätten fann inga skäl att ifrågasätta det, men detta ledde ändå inte till någon annan påföljd än fängelse.

I övrigt stod tingsrättens dom fast. Det innebär att de delar som inte ändrades av hovrätten gäller fortsatt enligt tingsrättens avgörande.