Bidragsbrott i tre fall

Den tilltalade döms för bidragsbrott i tre fall efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd. Tingsrätten fann att gärningen var styrkt och att den tilltalade hade handlat med uppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade till Försäkringskassan lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd genom att inte redovisa att han fått lön eller annan anställningsförmån. Det påstods ha medfört fara för att aktivitetsstöd felaktigt skulle betalas ut med totalt 46 410 kronor. Gärningen angavs ha begåtts vid tre tillfällen under perioden från och med den 5 januari 2023 till och med den 3 mars 2023. För det första tillfället avsåg ansökan perioden den 15 december 2022 till den 31 december 2022 och det felaktigt utbetalda beloppet angavs till 12 155 kronor. För det andra tillfället avsåg ansökan perioden den 1 januari 2023 till den 31 januari 2023 och det felaktigt utbetalda beloppet angavs till 23 205 kronor. För det tredje tillfället avsåg ansökan perioden den 1 februari 2023 till den 28 februari 2023 och det felaktigt utbetalda beloppet angavs till 11 050 kronor. Enligt åtalet hade den tilltalade handlat med uppsåt.

Den tilltalade förnekade gärningen och uppgav att han inte lämnat några oriktiga uppgifter i sina ansökningar. Han förklarade att han hade redovisat sina uppgifter för en anställd på Försäkringskassan och att han i vart fall saknat uppsåt. I målet hördes även ett vittne från Försäkringskassan, som redogjorde för myndighetens rutiner kring aktivitetsstöd och uppgav att personal inte fyller i ansökningar.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann det klarlagt att den tilltalade hade ansökt om aktivitetsstöd vid tre tillfällen och att han samtidigt fått lön eller annan anställningsförmån på det sätt som angetts i gärningsbeskrivningen. Domstolen ansåg vidare att utredningen visade att uppgifterna i ansökningarna om inkomster varit oriktiga. Särskild vikt lades vid vittnets uppgifter om Försäkringskassans rutiner, vilka domstolen bedömde som trovärdiga och av högt bevisvärde. Domstolen ansåg också att den tilltalades uppgift om att personal skulle ha hjälpt honom med ansökan framstod som en efterhandskonstruktion, bland annat eftersom han lämnat mycket vaga uppgifter om vem detta skulle ha varit och eftersom det stod klart att ansökan två och tre hade fyllts i helt på egen hand.

Tingsrätten ansåg även att den tilltalade måste ha förstått vad som förväntades av honom. Domstolen hänvisade till att han själv uppgett att han hade pratat svenska med Försäkringskassan, att han haft kontakt på svenska i samband med återkrav och att han använt svenska i sitt tidigare arbete. Mot den bakgrunden fann tingsrätten att han hade lämnat oriktiga uppgifter kring sin inkomst. Domstolen kom också fram till att han måste ha insett risken för att uppgifterna var felaktiga och att han därmed kunde få ersättning utan rätt till det. Genom sitt agerande hade han i vart fall förhållit sig likgiltig inför följden, och tingsrätten ansåg därför att gärningen begåtts med uppsåt. Åtalet var därmed styrkt och den tilltalade dömdes för bidragsbrott i tre fall.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 70 dagsböter om 50 kronor, vilket motsvarar 3 500 kronor. Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor. Hans begäran om ersättning för kostnad för privat försvarare avslogs.