Bidragsbrott vid aktivitetsstöd ledde till villkorlig dom

Den tilltalade har dömts för bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i samband med ansökningar om aktivitetsstöd. Tingsrätten fann att uppgifterna lett till att aktivitetsstöd betalades ut felaktigt vid fyra tillfällen under våren och sommaren 2023. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Gärningen bestod enligt åtalet i att den tilltalade i ansökningar om aktivitetsstöd uppgav att hon inte arbetat med lön, trots att hon hade gjort det. Genom detta orsakade hon fara för att aktivitetsstöd om totalt 16 408 kronor felaktigt skulle betalas ut, vilket också skedde.

Åtalet omfattade fyra tillfällen. För det första avsåg gärningen den 4 april 2023 och gällde en ansökan för perioden 6 mars 2023 till 30 mars 2023, med ett belopp om 2 344 kronor. För det andra avsåg gärningen den 5 maj 2023 och gällde en ansökan för perioden 3 april 2023 till 28 april 2023, med ett belopp om 7 032 kronor. För det tredje avsåg gärningen den 6 juni 2023 och gällde en ansökan för perioden 4 maj 2023 till 19 maj 2023, med ett belopp om 4 102 kronor. För det fjärde avsåg gärningen den 3 juli 2023 och gällde en ansökan för perioden 2 juni 2023 till 21 juni 2023, med ett belopp om 2 930 kronor.

Det fanns också ett andrahandsyrkande om vårdslöst bidragsbrott, där åklagaren gjorde gällande att den tilltalade i vart fall av grov oaktsamhet hade begått den angivna gärningen om minst 6 000 kronor.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna men förnekade brott med hänvisning till bristande uppsåt. Tingsrätten tog del av hennes uppgifter i polisförhör och av skriftlig bevisning. Domstolen konstaterade att det var klarlagt att hon hade ansökt om aktivitetsstöd på det sätt och vid de tillfällen som åklagaren påstått. Vidare ansåg tingsrätten att utredningen visade att hon inte var berättigad ersättningen eftersom hon samtidigt arbetade med lön. Genom att inte ange att hon mottagit lön hade hon lämnat oriktiga uppgifter i ansökningarna, och de objektiva förutsättningarna för bidragsbrott var därmed uppfyllda.

Frågan blev då om hon hade handlat med uppsåt. Tingsrätten fäste vikt vid att hon i ansökan svarat nej på frågan om hon fått lön för någon dag som hon också hade program, samtidigt som hon var medveten om att hon tog emot både aktivitetsstöd och lön. Domstolen ansåg att det måste ha stått klart för henne att de oriktiga uppgifterna innebar att bidraget betalades ut felaktigt. Att det rörde sig om flera ansökningar med felaktiga uppgifter talade också emot att det handlade om ett enstaka förbiseende. Tingsrätten fann därför att hon agerat med uppsåt och dömde henne för bidragsbrott enligt åtalet. Någon prövning av andrahandsyrkandet behövde därmed inte ligga till grund för utgången.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för bidragsbrott vid fyra tillfällen enligt 2 § bidragsbrottslagen. Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom i förening med 30 dagsböter om 320 kronor, sammanlagt 9 600 kronor. Domstolen angav att brottslighetens straffvärde motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att påföljden kunde stanna vid villkorlig dom eftersom den tilltalade inte tidigare var dömd för brott och det hade gått relativt lång tid sedan gärningarna begicks.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Målet avgjordes utan huvudförhandling.