Våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn: hovrätten ändrar rubriceringar men fastställer fängelse

Hovrätten har prövat ett överklagande av en tingsrättsdom i ett mål om flera sexualbrott. Den tilltalade döms av hovrätten för bland annat våldtäkt av normalgraden och sexuellt övergrepp mot barn i stället för de lindrigare rubriceringar som tingsrätten använde i två av åtalspunkterna. Påföljden blir dock densamma som i tingsrätten, fängelse i två år och sex månader, medan skadestånden justeras.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde gärningar som den tilltalade begått mot flera målsäganden under olika tidsperioder. Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten och gjorde ingen annan bedömning i skuldfrågan i sak, men ändrade rubriceringen i två delar.

I åtalspunkten 3.1 hade tingsrätten dömt för våldtäkt, mindre grovt brott, under perioden 2020-07-01 till 2020-08-31. Hovrätten fann i stället att gärningen skulle bedömas som våldtäkt av normalgraden enligt 6 kap. 1 § första stycket 1 brottsbalken i dess äldre lydelse.

I åtalspunkten 4 hade tingsrätten dömt för sexuellt ofredande under perioden 2022-06-03 till 2022-06-06. Hovrätten ansåg i stället att gärningen utgjorde sexuellt övergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 § första stycket brottsbalken i dess äldre lydelse.

Av tingsrättens dom framgår att den tilltalade därutöver dömts för sexuellt ofredande vid tre tillfällen under perioden 2020-04-04 till 2020-08-01, sexuellt övergrepp under perioden 2020-07-01 till 2020-08-31 samt våldtäkt mot barn under perioden 2020-07-29 till 2020-08-01. Dessa domslut stod fast i hovrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten hade samma bevisning som tingsrätten. Domstolen konstaterade att den tilltalade måste ha insett att tre av målsägandena var under 15 år och att ingen av målsägandena samtyckte till de sexuella handlingarna.

När det gällde åtalspunkt 3.1 gjorde hovrätten en annan bedömning än tingsrätten i frågan om brottet skulle anses mindre grovt. Domstolen framhöll att regeln om mindre grovt brott ska tillämpas restriktivt och att bedömningen främst ska utgå från graden av kränkning av den sexuella integriteten. Även om handlingen varit kortvarig och inte orsakat smärta ansåg hovrätten att den tydliga hierarkin och åldersskillnaden mellan målsäganden, som var 15 år vid tillfället, och den tilltalade, som var 19 år och ledare på ett scoutläger, gjorde att gärningen innebar en så allvarlig kränkning att bestämmelsen om mindre grovt brott inte kunde tillämpas.

När det gällde åtalspunkt 4 fann hovrätten att den tilltalade vidrört målsägandens bröst under tröjan i två omgångar och dessutom berört andra delar av hennes kropp under kläderna mellan dessa tillfällen. Händelseförloppet var inte kortvarigt. Hovrätten bedömde att beröringen hade påtaglig sexuell prägel och varit ägnad att tydligt kränka målsägandens sexuella integritet. Därför skulle gärningen rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn och inte som sexuellt ofredande.

I övrigt delade hovrätten tingsrättens bedömning av skuld och rubricering.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom i fråga om två rubriceringar och skadeståndsnivåerna, men inte i fråga om påföljden. Den tilltalade döms i hovrätten för våldtäkt mot barn, våldtäkt, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt övergrepp och tre fall av sexuellt ofredande.

Vid straffmätningen bedömde hovrätten att den samlade brottsligheten, om man endast beaktade den tilltalades ungdom vid gärningstillfällena, motsvarade upp mot tre års fängelse. Samtidigt tog hovrätten hänsyn till att merparten av brotten begicks för över sex år sedan, att åtal väcktes först omkring 4,5 år efter att brotten begåtts och att detta var sen lagföring som skulle beaktas i mildrande riktning. Domstolen tog också hänsyn till att den tilltalade sannolikt kommer att förlora sin anställning med anledning av domen. Sammantaget bestämdes straffvärdet till fängelse i två år och sex månader. Någon annan påföljd än fängelse ansågs utesluten.

Hovrätten ändrade också skadestånden. Den tilltalade ska betala 17 600 kronor till målsäganden i samband med åtalspunkt 3.1, 140 000 kronor till en annan målsägande, 17 700 kronor till en tredje och 125 000 kronor till en fjärde, jämte ränta enligt tingsrättens bestämmande. Tingsrätten hade bestämt skadestånden till 27 500 kronor, 250 000 kronor, 22 500 kronor respektive 155 000 kronor.

Den tilltalade var inte häktad enligt den redovisning som lämnats i materialet. Hovrätten beslutade att kostnaden för försvararen och målsägandebiträdena ska stanna på staten och att sekretessbestämmelserna ska fortsätta gälla enligt tidigare beslut.