Villkorlig dom för bidragsbrott

Den tilltalade har dömts för sju fall av bidragsbrott i samband med ansökningar om tillfällig föräldrapenning. Tingsrätten fann att han hade lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan vid fyra tillfällen mellan den 28 november 2024 och den 28 maj 2025, vilket ledde till att ersättning betalades ut felaktigt. Han dömdes också för tre fall av bidragsbrott, ringa brott, under perioden den 3 januari 2025 till den 21 februari 2025. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om tillfällig föräldrapenning genom att ange att han hade avstått arbete för vård av barn, trots att så inte var fallet. För den första åtalspunkten gällde bidragsbrott vid fyra tillfällen, den 28 november 2024, den 17 december 2024, den 21 april 2025 och den 28 maj 2025. Tingsrätten kom fram till att den tilltalade skulle dömas för denna åtalspunkt.

Den andra åtalspunkten avsåg bidragsbrott, ringa brott, vid tre tillfällen den 3 januari 2025, den 29 januari 2025 och den 21 februari 2025. Även för denna åtalspunkt fann tingsrätten att den tilltalade skulle dömas. Sammantaget ansåg rätten att de oriktiga uppgifterna hade lett till att tillfällig föräldrapenning betalades ut felaktigt.

Rättens bedömning

Tingsrätten grundade bedömningen på den skriftliga utredningen, bland annat Försäkringskassans anmälan, sammanställningen av de felaktiga utbetalningarna, ansökningarna om tillfällig föräldrapenning och uppgifter från arbetsgivaren. Rätten tog också del av vad den tilltalade hade berättat i polisförhör och i skrift till domstolen.

Domstolen ansåg att uppgifterna i ansökningarna, jämfört med arbetsgivarens information, var oriktiga. Rätten fann att den tilltalade hade angett att han avstått arbete för vård av barn trots att han inte hade gjort det, och att de objektiva förutsättningarna för ansvar därmed var uppfyllda. Tingsrätten godtog inte den tilltalades invändning om att fel kunde ha uppkommit genom arbetsgivarens hantering av schemat. Domstolen ansåg att uppgifterna var för vaga och att den samlade utredningen talade för skuld.

När det gällde uppsåt bedömde tingsrätten att den tilltalade hade ett ekonomiskt intresse av ersättningen och att han i vart fall måste ha insett risken för att uppgifterna kunde vara felaktiga men varit likgiltig inför detta. Han ansågs därför ha agerat uppsåtligen.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för fyra fall av bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen och tre fall av bidragsbrott, ringa brott enligt samma lagrum. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 40 dagsböter om 340 kronor, totalt 13 600 kronor.

Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.