Ob ehörig befattning med hemlig uppgift ledde till fängelse i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av en tingsrättsdom i ett mål om obehörig befattning med hemlig uppgift samt brott mot skyddslagen. Den tilltalade frikändes inte i hovrätten, men hovrätten ändrade rubriceringen för huvudbrottet från grov obehörig befattning med hemlig uppgift till obehörig befattning med hemlig uppgift enligt 19 kap. 7 § brottsbalken i dess lydelse före den 1 januari 2023. Påföljden sattes ned från tingsrättens fängelse i 1 år 4 månader till fängelse i 4 månader.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde händelser vid en militär anläggning som var skyddsobjekt. Enligt hovrätten hade den tilltalade och en medtilltalad gemensamt och i samråd vid två tillfällen obehörigen tagit sig in i bergsutrymmen på platsen, stannat kvar där samt rekognoserat, filmat och fotograferat. Åklagaren gjorde gällande att detta innebar att de obehörigen anskaffat, framställt och tagit befattning med uppgifter om försvarsverk, förråd och aktiviteter på platsen. I hovrätten stod det dock inte visat att de hade iakttagit, filmat eller fotograferat vapen.

Hovrätten tog upp tre åtalspunkter för den tilltalade. För det första gällde det grov obehörig befattning med hemlig uppgift den 30 november till den 2 december 2018. För det andra gällde det obehörigt tillträde till skyddsobjekt under samma tidsperiod. För det tredje gällde det olovlig avbildning av skyddsobjekt under samma tidsperiod. Tingsrätten hade dömt för samtliga dessa brott, men hovrätten ändrade endast den första rubriceringen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick i huvudsak från samma skriftliga bevisning som tingsrätten och tog dessutom del av nya förhör och viss ny skriftlig bevisning. Den tilltalade och den medtilltalade hördes på nytt, liksom flera vittnen. Hovrätten lade särskild vikt vid uppgifter från ett vittne med sakkunskap om anläggningens betydelse och om det beslagtagna bild- och filmmaterialets känslighet. Domstolen tog också del av uppgifter om att den aktuella anläggningen var ett skyddsobjekt, att den bevakades och att det fanns tydliga förbudsskyltar och fysiska hinder.

Hovrätten ansåg att det var utrett att den tilltalade och den medtilltalade tog sig förbi två stängsel och en låst dörr för att komma in i berget. Domstolen fann att de därigenom obehörigen beredde sig tillträde till skyddsobjektet och bröt mot förbudet att avbilda området. Samtidigt bedömde hovrätten att det inte var visat att de hade insikt om att det faktiskt fanns en aktiv hemlig militär verksamhet innan de kom till platsen. Däremot ansåg hovrätten att de måste ha insett en beaktansvärd risk för att det var fråga om ett skyddsobjekt och att deras agerande kunde innebära hantering av hemliga uppgifter.

När det gäller uppsåtet gjorde hovrätten en annan bedömning än tingsrätten. Hovrätten ansåg inte att det var visat att den tilltalade hade haft insiktsuppsåt. Däremot fann domstolen att gärningarna begåtts med likgiltighetsuppsåt. För huvudbrottet betydde detta att den tilltalade skulle dömas för obehörig befattning med hemlig uppgift, men inte för grovt brott. Hovrätten ansåg att uppgifterna rört förhållanden av hemlig natur och att ett röjande kunde medföra men för Sveriges säkerhet, men att det inte var visat att den tilltalade hade uppsåt till den omständighet som gjorde brottet grovt, nämligen att uppgifterna avsåg förhållanden av stor betydelse för rikets säkerhet.

För skyddsobjektsbrotten fann hovrätten att den tilltalade med likgiltighetsuppsåt hade gjort sig skyldig till obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt. Hovrätten ansåg också, liksom tingsrätten, att samtliga gärningar skulle bedömas i brottskonkurrens.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att den tilltalade dömdes för obehörig befattning med hemlig uppgift enligt 19 kap. 7 § brottsbalken i dess lydelse före den 1 januari 2023, i stället för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Därutöver stod fällandet för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt fast.

Påföljden bestämdes till fängelse i 4 månader. Hovrätten bedömde att gärningarnas samlade straffvärde motsvarade fängelse i 6 månader, men att straffmätningsvärdet skulle sättas lägre till följd av att lång tid förflutit sedan brotten och att den tilltalade lagt fram utredning om risk för anställningsförlust vid fängelsestraff. Hovrätten ansåg att någon annan påföljd än fängelse inte kom i fråga.

Tingsrätten hade tidigare dömt till fängelse i 1 år 4 månader och hade dessutom beslutat om förverkande av beslagtagna minneskort. Hovrätten beslutade att tingsrättens beslagbeslut skulle fortsätta att gälla. Hovrätten nämnde också att sekretess skulle bestå för vissa uppgifter och att ett yppandeförbud skulle gälla vidare. Den tilltalade fick ersättning av staten för sina kostnader för bevisning i hovrätten med 8 416 kr. Någon uppgift om häktning framgår inte av det material som lämnats här.