Grovt penningtvättsbrott och skadestånd ändras i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt penningtvättsbrott. Den tilltalade döms även i hovrätten för grovt penningtvättsbrott, men hovrätten ändrar tingsrättens dom i skadeståndsdelen. Skadeståndet till Dolt namn AB justeras och målsägandens skadeståndsyrkande avslås. I övrigt står tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde åtalsfrågor om grovt penningtvättsbrott och penningtvättsåtgärder kopplade till lån som togs i en annan persons namn. Enligt hovrätten var det klarlagt att ett lån om 250 000 kronor togs hos Avida den 4 mars 2020 och att pengarna två dagar senare sattes in på ett konto, fördes vidare till den tilltalade och därefter omsattes av den tilltalade tillsammans med andra personer på det sätt som åklagaren påstått.

Hovrätten konstaterade också att ett lån om 250 000 kronor ansöktes hos BigBank samma dag, att endast en del beviljades och att 196 305 kronor överfördes till ett konto den 9 mars 2020. Efter detta spärrades kontot. Den 16 mars 2020 var en medtilltalad tillsammans med kontohavaren på bank för att försöka häva spärren. I hovrätten bedömdes detta dock inte utgöra någon penningtvättsåtgärd i lagens mening.

Den tilltalade hade i tingsrätten dömts för grovt penningtvättsbrott för perioden 2020-03-09 till 2020-03-11. Hovrätten prövade samma brottslighet och fann att den tilltalade var delaktig i den övergripande brottsplanen och att gärningen skulle bedömas som grovt penningtvättsbrott även i hovrätten. Någon ändring av brottsrubriceringen skedde alltså inte i sak.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick i huvudsak från samma bevisning som tingsrätten och tog del av inspelningar från förhören där. Domstolen betonade att uppgifterna om hur lånen hade tagits var svårtydda och delvis motsägelsefulla, men fann att det var visat att den som tog lånen från början accepterade att lånen skulle tas i hans namn.

Vid bedömningen av skuldfrågan fäste hovrätten vikt vid att låneansökningarna innehöll en oriktig uppgift om inkomst. Den personen som lånen togs i namn av saknade arbete, och hovrätten fann att bankerna inte hade beviljat lånen om det hade framgått att han saknade inkomst. Den oriktiga uppgiften ansågs därför ha vilselett bankerna att låna ut pengarna.

När det gällde den tilltalades ansvar för penningtvätt konstaterade hovrätten att pengarna hade sitt ursprung i brott och att den tilltalade var väl införstådd med detta. Hovrätten pekade särskilt på att pengarna lånades, fördes vidare och hanterades på ett sätt som inte framstod som normalt för seriös affärsverksamhet. Hovrätten ansåg också att den tilltalade hade uppsåt till sina egna penningtvättsåtgärder, genom överföringar och uttag, och att han vidtog åtgärderna för att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig pengarna.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för grovt penningtvättsbrott. Hovrätten uttalade att tidigare utdömd påföljd även ska avse den nya brottsligheten. Någon ändring av påföljden i sak framgår inte av hovrättens beslut, utan tingsrättens domslut gäller i övrigt.

I skadeståndsdelen gjorde hovrätten en delvis annan bedömning än tingsrätten. Hovrätten ändrade tingsrättens dom så att den tilltalade ska betala 194 427 kronor i skadestånd till Dolt namn AB, jämte ränta, men endast 73 165 kronor ska betalas solidariskt med en medtilltalad. Ett skadeståndsyrkande från målsäganden avslås. Hovrätten fann att det inte var styrkt att målsäganden utsatts för brott.

Tingsrätten hade tidigare bestämt att den tilltalade skulle betala skadestånd till Avida AB om 194 427 kronor, med delar solidariskt ansvariga med andra tilltalade, samt skadestånd till målsäganden om 45 986 kronor. Den delen ändrades alltså i hovrätten. Tingsrätten hade också beslutat om en avgift till brottsofferfonden om 800 kronor, men hovrättens beslut innehåller ingen ändring i den delen och anger att tingsrättens domslut i övrigt gäller.