Brott mot griftefrid ledde till fängelse

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om brott mot griftefrid och flera andra brott. Hovrätten fastställde skuldfrågorna i huvudsak men sänkte fängelsestraffet för den tilltalade från ett år och sex månader till ett år och åtta månader?

Om händelsen och åtalet

Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade och en medtilltalad skulle dömas till längre fängelsestraff. Målsägandena biträdde åtalet och yrkade också att skadeståndsyrkandena skulle bifallas. Den tilltalade bestred ansvar för brott mot griftefrid och yrkade frikännande eller i vart fall strafflindring.

I den del som gällde den tilltalade omfattade målet, enligt hovrätten, dels brott mot griftefrid, dels olovlig körning, grovt brott, i två fall, rattfylleri i två fall, narkotikabrott, ringa brott, i tre fall och vapenbrott, ringa brott, i två fall. Hovrätten noterade att dessa sistnämnda skuldfrågor inte hade överklagats och därför stod fast enligt tingsrättens dom.

När det gäller brottet mot griftefrid hade åklagaren gjort gällande att den tilltalade vid den angivna tidpunkten och platsen obehörigen hade flyttat, skadat och skymfligen behandlat en avliden persons kropp genom att gjuta in den i betong i en särskilt tillverkad gjutform. Hovrätten prövade även den medtilltalades ansvar för medhjälp till samma gärning, men denna artikel avser endast den tilltalade.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten hänvisade till den bevisning som lagts fram i tingsrätten och till ny bevisning i form av fotografier av ett förrådsgolv, handlingar om betonginköp, beslagshandlingar avseende minneskort och kamera samt ett PM om frånvaro från arbetet. Hovrätten hörde också den tilltalade och den medtilltalade på nytt.

Den tilltalade uppgav att fotografierna av förrådsgolvet togs när golvet gjöts och att kamerans datumstämpel borde vara riktig, även om kameran kunde ha nollställts om den legat länge utan batteri. Hovrätten ansåg dock att den nya bildbevisningen inte gav stöd för den förklaringen. Av den tekniska analysen av minneskortet och kameran framgick enligt hovrätten att kamerans inställningar hade ändrats efter att bilderna tagits, och att tidpunkten för fotograferingen därför inte kunde slås fast på det sätt som den tilltalade hävdade.

Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning att det var praktiskt taget uteslutet att någon annan än den tilltalade hade begått den åtalade gärningen. De alternativa gärningsmän som den tilltalade förde fram saknade stöd i utredningen. Sammantaget fann hovrätten att åklagaren hade visat att den tilltalade obehörigen hade flyttat, skadat och skymfligen behandlat kroppen genom att gjuta in den i betong. Gärningen rubricerades som brott mot griftefrid.

Hovrätten gjorde alltså inte någon annan skuldprövning än tingsrätten i den delen. Tingsrättens dom stod fast i fråga om brottet mot griftefrid och de övriga inte överklagade brotten.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast när det gällde fängelsestraffets längd. Den tilltalade dömdes till fängelse i ett år och åtta månader. Tingsrätten hade tidigare bestämt påföljden till fängelse i ett år och sex månader. Hovrätten ansåg att brottet mot griftefrid var mycket allvarligt och att den tilltalades övriga brottslighet endast marginellt påverkade straffvärdet. Någon anledning att göra avdrag för frihetsberövanden som avsett andra brott fann hovrätten inte. Inte heller vårdnadsansvaret för en minderårig dotter ansågs motivera en lindrigare påföljd.

Hovrätten lät tingsrättens beslut om beslag stå fast. Frågan om skadestånd ändrades inte heller. Den tilltalade skulle betala avgift till brottsofferfonden enligt tingsrättens dom, men hovrättens beslut i den tillhandahållna texten anger endast att statens kostnader skulle stå kvar för försvarare och målsägandebiträde. Det framgår också att den tilltalade hade varit frihetsberövad, men hovrätten redovisar inte någon uppgift om exakt längd i den tillhandahållna texten.