Grovt narkotikabrott gav skyddstillsyn

Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt narkotikabrott efter att hon den 24 februari 2026 olovligen innehaft stora mängder narkotika i en lägenhet. Hon erkände brott i huvudsak, med undantag för heroinet, men domstolen fann att även detta innehav varit uppsåtligt. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, och den tilltalade ska omhändertas till dess hon överförts till den vårdgivare som anges i planen.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I målet fanns en åtalspunkt. Den gällde grovt narkotikabrott den 24 februari 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade tillsammans och i samförstånd med annan eller andra personer olovligen innehaft 292 gram cannabis, 290 gram cannabisharts, 121 gram ketamin, 266 tabletter MDMA, 19,9 gram heroin, 91,3 gram kokain, 150 tabletter Oxykodon, 1005 tabletter Alprazolam och 1500 tabletter Klonazepam. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom innehavet avsett en särskilt stor mängd narkotika. Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt narkotikabrott för gärningen den 24 februari 2026.

Utredningen visade att polis kallades sent på kvällen till den tilltalades lägenhet. När patrullen kom stod hon utanför lägenheten medan en annan person befann sig i den. I lägenheten, som bestod av ett rum och kök, påträffades den narkotika som omfattades av åtalet. Narkotika och kontanter låg öppet i lägenheten. I lägenheten fanns också mobiltelefoner, gummihandskar, påsar, kuvert och en köksvåg.

Den tilltalade medgav ansvar för grovt narkotikabrott och uppgav att hon uppsåtligen innehaft all narkotika utom heroinet. Hon berättade att hon på instruktion av en person via Signal hade hämtat narkotika och att hon senare åkte till sin lägenhet för att fortsätta hanteringen. Hon uppgav också att den andra personen i lägenheten visade hur narkotikan skulle paketeras och postas. Tingsrätten bedömde att hon varit likgiltig inför innehav av all narkotika, även heroinet, och fann därför att hon uppsåtligen innehaft samtliga narkotikasorter i åtalet.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den tilltalades erkännande, men prövade också den övriga bevisningen. Nationellt forensiskt centrum hade redovisat DNA-träffar med högsta skalsteget på flera föremål kopplade till narkotikan, däribland en svart påse, ytterligare en påse på spisen, tryckförpackningar i kökshyllan och engångshandskar. Hennes fingeravtryck fanns på utsidan av den svarta påsen och på blixtlåspåsar.

Domstolen beaktade även uppgifter ur mobilextraktion från den tilltalades telefon. Där framgick återkommande kontakt med ett alias som åklagaren menade tillhörde den andra personen i målet. I kommunikationen beskrev en utredande polis att den andra personen framstod som drivande och gav instruktioner om vad den tilltalade skulle köpa, vart hon skulle åka och hur hon skulle hantera olika föremål. Det framgick också att hon skickat bilder på bland annat våg, handskar, zip-påsar och en papperspåse som liknade den som narkotikan påträffades i. Tingsrätten lade även vikt vid taxiresor och uppgifterna om att hon dagen före gärningen blivit upphämtad och lämnad på en adress där hon enligt egna uppgifter hämtade narkotikan.

Vid straffvärdebedömningen ansåg tingsrätten att mängden och sorterna narkotika gav ett straffvärde på drygt tre års fängelse, men att den tilltalades begränsade roll, att hon var ny i sammanhanget och att hanteringen var kortvarig medförde viss sänkning. Domstolen beaktade också att hon lämnat uppgifter som varit av betydelse för utredningen. Sammanlagt bedömde tingsrätten att fängelsestraffvärdet motsvarade två år.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för grovt narkotikabrott den 24 februari 2026. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Hon ska genomgå behandling enligt den bifogade planen, och övervakare ska utses av frivården. Om fängelse i stället hade valts skulle två års fängelse ha dömts ut.

Häktningen hävdes, men den tilltalade ska omedelbart omhändertas till dess hon överförts till det behandlingshem eller den vårdgivare som anges i behandlingsplanen. Omhändertagandet får inte pågå längre än en vecka.

Tingsrätten förverkade tre mobiltelefoner från den tilltalade. Däremot avslogs yrkandet om förverkande av 6 060 kronor i beslagtagna kontanter och det beslaget skulle hävas. Vidare förverkades 49 100 kronor i beslagtagna kontanter från den tilltalade, och det beslaget skulle bestå. Hon ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Den tilltalade ska ersätta staten för kostnaderna för försvararen, och ersättningen till den försvarare som företrädde henne bestämdes till 107 604 kronor.