Narkotikabrott vid järnvägsstationen: hovrätten friade från grovt narkotikabrott och sänkte straffet

Döld domstol prövade ett överklagande från den tilltalade efter tingsrättens dom i ett mål om grovt narkotikabrott och narkotikabrott. Hovrätten ändrade tingsrättens dom genom att ogilla åtalet för grovt narkotikabrott och sätta ned fängelsestraffet till 1 månad. I övrigt stod tingsrättens bedömning i huvudsak fast i fråga om att den tilltalade dömdes för narkotikabrott av normalgraden. Hovrätten upphävde också förverkandet av den beslagtagna narkotikan med emballage/väska och hävde det beslag som avsåg den egendomen.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde händelser den 14 april 2023 på Falkenbergs järnvägsstation. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en annan person olovligen hade innehaft 4 875 gram amfetamin i överlåtelsesyfte. Detta åtal rubricerades som grovt narkotikabrott. Därutöver fanns flera andra åtalspunkter i tingsrätten, men i hovrätten var det den tilltalade som överklagade och hovrätten tog ställning till de delar som avsåg henne.

Tingsrätten fann att den tilltalade skulle dömas för grovt narkotikabrott och även för ett separat narkotikabrott av normalgraden som avsåg innehav av 536 tabletter alprazolam. Tingsrätten ansåg att hennes medverkan i den stora narkotikahändelsen var bevisad genom en rad omständigheter kring hennes rörelser, telefonuppkopplingar, iakttagelser från vittnen och uppgifter om en biljett som påträffats i hennes väska.

I hovrätten bestred den tilltalade att hon hade haft del i det grova narkotikabrottet och yrkade att åtalet skulle ogillas, eller i vart fall att straffet skulle sänkas. Åklagaren motsatte sig ändring.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten och spelade upp de förhör som hölls där. Åklagaren kompletterade bevisningen med bland annat uppgifter om tågtider, fotografier, kompletterad telefonanalys och förhör med en operativ analytiker. Den tilltalade åberopade egen bevisning, däribland telefonanalys och fotografi.

Hovrätten konstaterade att utredningen visade att en kvinna på elsparkcykel kom med en svart sportbag till perrongen, och att en svart väska kort därefter påträffades med 4 875 gram amfetamin. Hovrätten ansåg dock att det inte var styrkt att kvinnan var den tilltalade eller att det var samma väska som senare hittades med narkotika. Domstolen fäste vikt vid att det inte fanns stöd för något gemensamt rörelsemönster mellan den tilltalade och den andra personen dagarna före händelsen, att signalementet på kvinnan avvek i viktiga delar från den tilltalades utseende, och att det inte gick att säkert placera henne på stationen under tiden före gripandet.

Hovrätten bedömde därför att det inte var bevisat att den tilltalade hade transporterat den svarta väskan med amfetamin till stationen eller att hon på annat sätt hade hanterat väskan med insikt om att den innehöll amfetamin. Åtalet för grovt narkotikabrott ogillades därför.

Samtidigt fann hovrätten, i enlighet med tingsrättens dom, att den tilltalade hade gjort sig skyldig till narkotikabrott av normalgraden. Det framgår dock inte av hovrättens återgivning att den gjorde någon annan bevisvärdering än tingsrätten i just den delen som avser narkotikabrottet av normalgraden. Hovrätten utgick från att straffvärdet för det narkotikabrott som hon skulle dömas för motsvarade ett kortare fängelsestraff.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade alltså tingsrättens dom så att åtalet för grovt narkotikabrott ogillades. Påföljden bestämdes till fängelse 1 månad. Hovrätten nämnde att narkotikabrott av normalgraden är ett artbrott där fängelse normalt ska följa, och att den tilltalade dessutom hade återfallit i brottslighet kort tid efter tidigare dom. Hovrätten beaktade också att den nyupptäckta brottsligheten skulle läggas ihop med tidigare utdömd påföljd enligt reglerna om gemensam påföljd, men konstaterade att den samlade påföljden då skulle stanna vid fängelse 1 månad.

Tingsrätten hade tidigare bestämt påföljden till fängelse 4 år och 10 månader. Hovrättens dom innebar alltså en mycket väsentlig sänkning.

Hovrätten ogillade också yrkandet om förverkande av narkotika med emballage/väska och hävde det beslag som avsåg den egendomen. Det som tingsrätten i övrigt hade beslutat om beslag fick stå fast. Några uppgifter om skadestånd eller kontaktförbud framgår inte av materialet för hovrättsdomen. Det framgår inte heller hur länge den tilltalade hade varit häktad innan hovrättens avgörande, men hovrätten beslutade att den tilltalade skulle få ersättning av staten för försvararkostnader.