Narkotikabrott: hovrätten sänker fängelsestraffet till tio månader

Hovrätten har prövat den tilltalades överklagande av tingsrättens dom i ett mål om narkotikabrott. Hovrätten ändrade endast påföljden och bestämde fängelsestraffet till tio månader. I övrigt stod tingsrättens dom fast, vilket innebär att den tilltalade alltjämt döms för narkotikabrott av normalgraden för innehav av den narkotika som omfattas av gärningsbeskrivningen, där en del bedömts ha innehafts i överlåtelsesyfte.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom i en fråga om narkotikabrott. Den tilltalade yrkade i hovrätten att han skulle frikännas från ansvar för narkotikabrott såvitt avsåg innehav av 957 gram cannabis, att hovrätten skulle slå fast att han inte hade innehaft någon narkotika i överlåtelsesyfte och att påföljden i vart fall skulle mildras. Åklagaren motsatte sig att tingsrättens dom ändrades och gjorde gällande att tingsrättens bedömning att cannabis innehafts i försäljningssyfte kunde godtas.

Av tingsrättens dom framgår att den tilltalade dömdes för narkotikabrott den 15 maj 2023 med tillämpning av 1 § första stycket 3 narkotikastrafflagen i dess lydelse före den 1 juli 2023. Det framgår inte av det material som lämnats här vilka övriga delar av gärningsbeskrivningen som ingick, men hovrätten behandlade frågan om ansvar för all narkotika som angetts i gärningsbeskrivningen och särskilt den större mängden cannabis som påträffats i en plastpåse på ett nattduksbord.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma bevisning som tingsrätten i den överklagade delen. Hovrätten tog del av inspelningen av förhöret med den tilltalade från tingsrätten och av förhöret med ett vittne genom hänvisning till vad som återgetts i tingsrättens dom. På den tilltalades begäran hölls också ett tilläggsförhör med honom i hovrätten.

Den tilltalade uppgav i hovrätten att han medgav ansvar för den narkotika som angivits i gärningsbeskrivningen, utom de 957 gram cannabisharts som påträffats i en plastpåse på ett nattduksbord. I den delen gjorde han gällande att han förvarat narkotikan åt andra eftersom dessa hotat att skada honom och hans familj om han inte gjorde det. Han förnekade också att han haft narkotika i syfte att överlåta den.

Hovrätten fann, i allt väsentligt i linje med tingsrätten, att den tilltalades erkännande stöddes av övrig utredning och att han haft den rådighet som krävs för att dömas för narkotikabrott. Uppgifterna om att han skulle ha förvarat den större mängden cannabis åt någon annan på grund av hot bedömdes som vaga, okontrollerbara och inte trovärdiga. Hovrätten delade därmed tingsrättens bedömning att uppgifterna framstod som en efterhandskonstruktion.

Mot bakgrund av de samtal som åberopats av åklagaren, uppgifterna från förhöret under förundersökningen och de påträffade kontanterna ansåg hovrätten dessutom att den tilltalade ägnat sig åt narkotikaförsäljning. Detta talade enligt hovrätten också för att narkotikan på nattduksbordet var hans. Hovrätten fann därför att han skulle dömas för innehav av all den narkotika som angetts i gärningsbeskrivningen, och att cannabisen helt eller delvis innehafts i överlåtelsesyfte. Liksom tingsrätten rubricerade hovrätten gärningen som narkotikabrott av normalgraden.

Hovrätten gjorde dock en något annan bedömning av straffvärdet än tingsrätten. Domstolen framhöll att gärningen begicks före den 1 juli 2023, då en särskild och strängare straffskala infördes för innehav av narkotika i försäljningssyfte. Även om innehav i överlåtelsesyfte redan då kunde utgöra en försvårande omständighet vid straffvärdebedömningen ansåg hovrätten att straffvärdet ändå var något lägre än vad tingsrätten kommit fram till.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i påföljdsdelen och bestämde fängelsestraffet till tio månader. I övrigt gällde tingsrättens domslut, vilket innebär att domen i skuldfrågan stod fast. Det som tingsrätten beslutat om beslag skulle fortfarande gälla.

Tingsrätten hade dömt till fängelse i ett år. Tingsrätten hade också beslutat om förverkande av beslagtagna kontanter till ett uppskattat värde om 23 800 kronor samt förverkande av vissa beslagtagna föremål. Vidare skulle den tilltalade betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. I hovrätten ändrades alltså endast fängelsestraffets längd.

Hovrätten beaktade att det förekommit ett stillestånd i handläggningen på drygt ett år och ansåg att den långsamma handläggningen skulle få visst genomslag vid påföljdsbestämningen. På grund av brottslighetens art ansågs dock annan påföljd än fängelse utesluten.

Den tilltalade var inte häktad enligt det material som lämnats här.