Försök till mord, grovt olaga hot och angrepp mot tjänsteman stod fast i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om försök till mord m.m. Den tilltalade yrkade att han skulle frikännas från försök till mord, grovt olaga hot och hot mot tjänsteman samt att skadestånden skulle sänkas. Åklagaren ville i stället se en strängare påföljd. Hovrätten fastställde tingsrättens dom i alla delar av betydelse och ändrade alltså inte skuldfrågan, påföljden eller skadestånden.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde flera åtalspunkter som avsåg händelser den 14 mars 2026 och, för en av punkterna, även den 15 mars 2026. Enligt tingsrättens dom dömdes den tilltalade för angrepp mot tjänsteman den 14–15 mars 2026, försök till mord den 14 mars 2026, grovt olaga hot den 14 mars 2026 och hot mot tjänsteman den 14 mars 2026.

I hovrätten var saken ett överklagande av tingsrättens avgörande. Åklagaren vidhöll sitt påstående i andra hand om grovt våld mot tjänsteman när det gällde åtalspunkten 1.1, medan den tilltalade bestred ansvar för försök till mord, grovt olaga hot och hot mot tjänsteman. Han motsatte sig också skadeståndsyrkandena för försök till mord och hot mot tjänsteman. I hovrätten framgår att den tilltalade i den inte överklagade delen skulle dömas för angrepp mot tjänsteman. Hovrätten prövade alltså endast de överklagade delarna men kom fram till samma slutsats som tingsrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten uppgav att utredningen i de överklagade delarna var densamma som i tingsrätten. Tingsrätten hade enligt hovrätten redogjort utförligt för bevisningen och värderat den på ett sätt som hovrätten anslöt sig till.

När det gällde försök till mord gjorde hovrätten samma bedömning som tingsrätten och godtog att den tilltalade hade agerat med likgiltighetsuppsåt. Hovrätten ändrade alltså inte tingsrättens slutsats i skuldfrågan.

För grovt olaga hot uttalade hovrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till den gärning som åklagaren påstått och att gärningen skulle rubriceras som grovt olaga hot. Att målsäganden vid tingsrätten hade uppgett att hon inte hade blivit rädd förändrade inte bedömningen, eftersom den tilltalades agerande hade varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla för den personliga säkerheten.

Även i fråga om hot mot tjänsteman och angrepp mot tjänsteman gjorde hovrätten inga ändringar. Sammantaget fann hovrätten att tingsrättens dom inte skulle ändras i någon del.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Det innebär att den tilltalade fortfarande dömdes för angrepp mot tjänsteman, försök till mord, grovt olaga hot och hot mot tjänsteman.

Påföljden bestod av fängelse i 9 år och 4 månader, vilket hovrätten lät stå fast. Hovrätten ändrade alltså inte den straffmätning som tingsrätten gjort.

Den tilltalade ska vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten hänvisade till de häktningsskäl som tingsrätten angett och ansåg att häktningen var proportionerlig.

Skadestånden stod också fast. Av tingsrättens dom framgår att den tilltalade ska betala skadestånd till flera målsäganden, bland annat 225 000 kronor till en målsägande, 25 000 kronor till två andra målsäganden, 8 000 kronor till ytterligare en målsägande samt 25 000 kronor till en sekretessmarkerad part. Hovrätten gjorde ingen ändring i denna del.

Tingsrättens beslut om beslag skulle fortsätta att gälla, och de beslagtagna knivarna och insulinsprutan skulle förverkas. Hovrätten upphävde däremot tingsrättens beslut om sekretess för ett namn, eftersom skäl för fortsatt sekretess saknades. Hovrätten beslutade också att den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden med 1 000 kronor. Dessutom tillerkändes försvararen ersättning av staten.