Tingsrätten dömer för rattfylleri och olovlig körning

Den tilltalade döms för olovlig körning, rattfylleri och ringa narkotikabrott efter en händelse den 18 juni 2026. Samtidigt frikänns hon från åtalet för falsk beskyllning. Tingsrätten bestämde påföljden till 60 dagsböter om 50 kronor, vilket ger ett sammanlagt bötesbelopp på 3 000 kronor.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade den 18 juni 2026 kört en personbil efter att ha använt kokain, så att narkotika fanns kvar i blodet under eller efter färden. Den gärningen rubricerades som rattfylleri. Hon åtalades också för ringa narkotikabrott för att ha använt kokain olovligen, vid samma datum eller en kort tid dessförinnan. Vidare åtalades hon för olovlig körning för att ha kört personbil utan att ha rätt till det, också den 18 juni 2026. Slutligen åtalades hon för falsk beskyllning efter att vid polisens ingripande ha uppgett sin brorsdotters identitet. Enligt gärningsbeskrivningen skedde detta den 18 juni 2026 på Lunnagårdsgatan i Mölndals stad.

Den tilltalade förnekade rattfylleri och ringa narkotikabrott och gjorde gällande att hon inte intagit narkotikan uppsåtligen. Hon förnekade olovlig körning och uppgav att hon hade ett ungerskt körkort som hon hade tappat bort. Hon förnekade också falsk beskyllning och förklarade att hon först lämnat brorsdotterns identitet men därefter rättat uppgiften innan hon delgavs misstanke om brott.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att det var visat att den tilltalade hade kört personbil på den tid och plats som åklagaren angett. När det gällde rattfylleri och ringa narkotikabrott utgick domstolen från analysresultatet som visade att hon haft bensoylekognin i blodet, vilket bildas i kroppen efter intag av kokain. Domstolen fann att detta styrkte att hon hade kört efter att ha intagit kokain i sådan mängd att narkotika funnits kvar i blodet. Tingsrätten bedömde också att hennes förklaring inte var tillräcklig för att motbevisa att intaget skett uppsåtligen och kom fram till att hon skulle dömas för både rattfylleri och ringa narkotikabrott.

När det gällde olovlig körning fann tingsrätten att den tilltalade saknade svenskt körkort och att hon inte hade lagt fram någon utredning som visade att hon faktiskt hade ett ungerskt körkort. Domstolen ansåg att hennes uppgifter om det utländska körkortet framstod som en efterhandskonstruktion och att det var utrett att hon uppsåtligen kört bil utan att ha rätt till det.

I frågan om falsk beskyllning konstaterade tingsrätten att den tilltalade hade uppgett sin brorsdotters personnummer i samband med polisens ingripande den 18 juni 2026. Samtidigt ansåg domstolen att det genom polisens uppgifter var klarlagt att hon hade lämnat sin rätta identitet innan hon delgavs misstanke om brott. Därmed var det inte bevisat att hon haft uppsåt att beskylla brorsdottern för brottslig gärning eller att hon påstått en besvärande omständighet. Hon frikändes därför från åtalet för falsk beskyllning.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för olovlig körning, rattfylleri och ringa narkotikabrott. För dessa gärningar bestämdes påföljden till 60 dagsböter om 50 kronor, totalt 3 000 kronor. Hon ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Tingsrätten beslutade vidare att staten ska stå för kostnaderna för försvaret. Den tilltalade ska ersätta staten för kostnaden för provtagning och analys med 2 600 kronor. Ersättning till försvararen fastställdes till 6 383 kronor, fördelat på 5 106 kronor för arbete och 1 277 kronor i mervärdesskatt.