Två försök till grovt bedrägeri ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för två fall av försök till grovt bedrägeri efter att ha lämnat in skadeanmälningar till två försäkringsbolag med uppgifter om att hon hade blivit rånad och bestulen på egendom. Tingsrätten fann att gärningarna var styrkta genom erkännande och övrig utredning, men att det inte var fråga om urkunder i den mening som åklagaren gjort gällande. Trots det bedömdes brotten som grova och påföljden bestämdes till villkorlig dom med dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I den första åtalspunkten gällde det försök till grovt bedrägeri den 14 augusti 2025. Enligt åtalet försökte den tilltalade genom vilseledande förmå Länsförsäkringar AB att betala ut försäkringsersättning med upp till 57 495 kronor. Vilseledandet bestod i att hon anmält att hon blivit bestulen på en dator genom rån och bifogat ett förfalskat kvitto från Elgiganten. Åklagaren menade att gärningen, om den hade fullbordats, skulle ha inneburit grovt bedrägeri. Tingsrätten dömde den tilltalade för försök till grovt bedrägeri på denna punkt.

I den andra åtalspunkten gällde det försök till grovt bedrägeri den 31 oktober 2025. Enligt åtalet försökte den tilltalade genom vilseledande förmå Dolt namn att betala ut försäkringsersättning med upp till 81 646 kronor. Vilseledandet bestod i att hon anmält att hon blivit bestulen på en kamera genom rån och bifogat ett förfalskat kvitto från Elgiganten. Också här ansåg åklagaren att gärningen, om den fullbordats, skulle ha varit grovt bedrägeri. Tingsrätten dömde den tilltalade även för denna gärning som försök till grovt bedrägeri.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att den tilltalade hade gjort skadeanmälningar till de två försäkringsbolagen och att hon i dessa uppgav att hon blivit rånad och bestulen på en kamera respektive en dator. Till anmälningarna hade hon enligt utredningen bifogat kvitton som visade köp för 82 564 kronor respektive 57 495 kronor. Genom försäkringsbolagens utredningar framkom att kvittona inte var äkta, och några pengar betalades aldrig ut.

Den tilltalade hade under förundersökningen i huvudsak svarat att hon inte hade några kommentarer, men genom försvararen erkände hon gärningarna. Tingsrätten ansåg genom erkännandet och den övriga utredningen att det var styrkt att hon agerat enligt gärningsbeskrivningarna och att det funnits viss fara för att bedrägeriförsöken skulle lyckas.

När det gällde grovhetsbedömningen ansåg tingsrätten inte att de digitalt inlämnade kvittona kunde betraktas som urkunder. Åklagarens invändning om grovt brott på den grunden godtogs därför inte. Domstolen fann ändå att användningen av relativt trovärdiga oäkta digitala kvitton var så allvarlig att gärningarna skulle bedömas som grova. Därmed dömdes den tilltalade för två fall av försök till grovt bedrägeri.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 70 dagsböter om 50 kronor, totalt 3 500 kronor. Tingsrätten framhöll att den tilltalade var 19 år vid gärningstillfällena och att ungdom beaktats vid straffmätningen. Domstolen utgick från att straffvärdet för vart och ett av bedrägeriförsöken motsvarade fyra månaders fängelse och att den samlade brottsligheten motsvarade sex månader, men att straffmätningsvärdet med hänsyn till åldern bestämdes till fyra månaders fängelse. Eftersom den tilltalade var tidigare ostraffad valdes inte fängelse som påföljd.

Den tilltalade ska också betala 3 600 kronor i skadestånd till Dolt namn, med ränta från den 31 oktober 2025 till dess betalning sker. Beloppet avsåg utredningskostnader. Dessutom ska hon betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för ersättningen till försvararen.

Fakta