Smuggling av alkohol och hundinförsel gav ändrad påföljd i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om smuggling. Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning i skuldfrågan men ändrade domen i påföljdsdelen. Antalet dagsböter sattes ned och den tilltalade fick också en lägre återbetalningsskyldighet för försvararkostnaderna vid tingsrätten. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde smuggling. Enligt tingsrättens dom dömdes den tilltalade för smuggling av alkohol den 1 maj 2022 med tillämpning av 3 § första och fjärde styckena lagen om straff för smuggling i dess lydelse före den 7 november 2024. Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom och 80 dagsböter om 150 kronor vardera.

I hovrätten yrkade den tilltalade att hon skulle frikännas och att beslutet om förverkande av alkohol skulle upphävas, eller i vart fall att straffet skulle lindras och att ersättningsskyldigheten för rättegångskostnader skulle sättas ned. Åklagaren motsatte sig ändring. Hovrätten avgjorde målet utan huvudförhandling.

Av hovrättens dom framgår att domstolen tog del av samma utredning som tingsrätten och att tingsrättens inspelning av förhöret med den tilltalade spelades upp. Hovrätten prövade särskilt frågan om den införda hunden omfattades av smuggling i lagens mening.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten höll med tingsrätten i bedömningen att åtalet för smuggling av alkohol skulle bifallas. När det gällde hunden fann hovrätten att utredningen inte visade något annat än att hunden uppfyllde villkoren för införsel. Hovrätten godtog därför den tilltalades uppgift från tingsrätten om att hunden var hennes, eftersom det saknades utredning om ägarförhållandena och uppgiften inte tydligt motsades av omständigheterna i målet.

Hovrätten redogjorde för att införsel av ett sällskapsdjur också omfattas av krav på anmälan till Tullverket enligt inregränslagen, men att enbart underlåten anmälan inte i sig är straffsanktionerad som smuggling. För straffansvar krävs dessutom att ett förbud eller ett villkor för införseln inte har följts. Hovrätten hänvisade till att hundar enligt förordning (EU) nr 576/2013 ska vara identitetsmärkta, vaccinerade mot rabies och åtföljas av en korrekt ifylld identitetshandling. Eftersom det inte framkommit annat än att dessa villkor var uppfyllda, ansåg hovrätten att införseln av hunden inte utgjorde smuggling.

Hovrätten gjorde därmed en annan bedömning än vad som kan utläsas av tingsrättens utgång i påföljdsdelen. Domstolen konstaterade att det samlade straffvärdet därför var något lägre än tingsrättens bedömning och att antalet dagsböter skulle sättas ned.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut på så sätt att antalet dagsböter bestämdes till 50. Hovrätten ändrade också den del av domen som gällde återbetalning av försvararkostnaderna vid tingsrätten och bestämde att den tilltalade skulle betala 11 828 kronor till staten.

I övrigt gällde tingsrättens domslut. Det innebär att villkorlig dom stod fast och att beslutet om förverkande av alkohol och beslag bestod enligt tingsrättens beslut. Hovrätten tog också upp att målet präglats av sen lagföring och långsam handläggning, vilket innebar att åtal väckts efter en ändring av reglerna om återbetalningsskyldighet för försvararkostnader. Detta ledde enligt hovrätten till att den tilltalades återbetalningsskyldighet hade blivit betydligt högre än om åtal väckts inom rimlig tid, vilket var skäl för ytterligare jämkning.

Det framgår inte av hovrättens beslut att någon ändring gjordes i fråga om häktning eller kontaktförbud. Tingsrätten hade också beslutat om avgift till brottsofferfonden och ersättning till försvararen, men hovrättens beslut återger endast ändringen av dagsböter och återbetalningsskyldighet samt att övrigt stod fast.