Grovt rattfylleri och narkotikabrott gav villkorlig dom

Den tilltalade dömdes för grovt rattfylleri och ringa narkotikabrott efter händelser den 3 september 2025. Tingsrätten fann att körningen hade inneburit påtaglig fara för trafiksäkerheten och att gärningen därför skulle bedömas som grovt rattfylleri. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst 50 timmar.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde två brottspunkter. För det första avsåg det grovt rattfylleri, där den tilltalade enligt åtalet hade kört lätt lastbil efter att olovligen ha använt tramadol, så att narkotika fanns kvar i blodet under eller efter färden. Denna gärning ska ha begåtts den 3 september 2025 på Ljustavägen i Sundsbruk i Sundsvalls kommun. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom körningen innebar påtaglig fara för trafiksäkerheten genom att den tilltalade orsakade en trafikolycka. Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt rattfylleri enligt 4 § 2 st och 4 a § trafikbrottslagen.

För det andra avsåg åtalet ringa narkotikabrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade olovligen innehaft fyra tabletter innehållande totalt 900 mg tramadol, vilket är narkotika. Även denna gärning ska ha skett den 3 september 2025 på Ljustavägen i Sundsbruk i Sundsvalls kommun. Tingsrätten dömde den tilltalade för ringa narkotikabrott enligt 1 § 1 st 5 p och 2 § narkotikastrafflagen.

Den tilltalade förnekade grovt rattfylleri men medgav rattfylleri. Han erkände också ringa narkotikabrott.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den skriftliga bevisningen, som bestod av analysresultat, NFC-redovisning och beslagsprotokoll, samt den muntliga bevisningen i form av förhör med den tilltalade och vittnesförhör med Dolt namn och Dolt namn.

När det gällde rattfylleriet fann rätten att den tilltalades erkännande, tillsammans med analysresultatet, visade att han hade använt narkotika i så stor mängd att det fanns narkotika kvar i blodet under eller efter färden. Rätten ansåg därför utrett att han uppsåtligen gjort sig skyldig till rattfylleri på den angivna tidpunkten och platsen.

Frågan blev därefter om brottet skulle bedömas som grovt. Tingsrätten fäste vikt vid vittnesuppgifterna. Dolt namn berättade att bilen bakom honom körde över mittlinjen, fortsatte ut på en åker och att det hördes en smäll när bilen körde av vägen. Han såg också att föraren satt lutad över ratten med foten på gaspedalen och att motorn fortfarande gick. Dolt namn berättade att den tilltalade efter olyckan sluddrade, var svår att tala med och hade hängande ögonlock, samt att polisens misstanke om narkotikapåverkan stärktes när tramadoltabletter hittades i bilen. Vittnet uppgav också att vägen var trafikerad och att många bilar passerade.

Mot den bakgrunden fann tingsrätten att körningen hade inneburit påtaglig fara för trafiksäkerheten och att den tilltalade orsakat en trafikolycka. Domstolen hänvisade även till att vid drograttfylleri krävs ingen prövning av orsakssamband mellan drogpåverkan och den trafikfarliga körningen när narkotika funnits kvar i blodet och körningen inneburit påtaglig fara. Vid en helhetsbedömning ansåg tingsrätten därför att gärningen skulle rubriceras som grovt rattfylleri.

När det gällde ringa narkotikabrott konstaterade rätten att den tilltalade erkänt gärningen och att erkännandet stöddes av den övriga utredningen. Tingsrätten fann därför att även denna del av åtalet var styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalades samlade brottslighet bedömdes ha ett straffvärde som motsvarade fängelse en månad. Tingsrätten framhöll att grovt rattfylleri är ett brott av sådan art att det finns en presumtion för fängelse, men att den tilltalade saknade relevant belastning i övrigt och att det inte hade framkommit något som tydde på problem med alkohol eller narkotika. Rätten beaktade också att han hade arbete, bostad, god fysisk och psykisk hälsa, hade fått samtalsstöd och bedömts lämplig för samhällstjänst. Påföljden bestämdes därför till villkorlig dom förenad med samhällstjänst i 50 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha blivit en månad.

Den tilltalade ålades också att betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Han skulle dessutom ersätta staten för kostnaden för provtagning och analys med 2 600 kronor. Vidare skulle han betala tillbaka 5 061 kronor av kostnaderna till staten, avseende ersättning till försvararen.