Bidragsbrott vid studiemedel

Den tilltalade döms för bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Centrala studiestödsnämnden, CSN, i samband med ansökningar om studiemedel och en ändringsanmälan. Tingsrätten fann att hon agerat med likgiltighetsuppsåt och att felaktiga utbetalningar om 180 540 kronor därför kom att ske. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 70 dagsböter om 100 kronor vardera. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en gärning, nämligen bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade till CSN lämnat oriktiga uppgifter om sin inkomst vid ansökningar om studiemedel och eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden som hon var skyldig att anmäla enligt lag eller förordning. Genom detta orsakade hon fara för att studiemedel felaktigt skulle betalas ut med sammanlagt 180 540 kronor, vilket också kom att ske. Gärningen angavs ha begåtts mellan den 19 juli 2024 och den 21 december 2024, och domstolen dömde den tilltalade för bidragsbrott för samma period.

Den tilltalade har i polisförhör medgett de faktiska omständigheterna men uppgett att det aldrig var hennes avsikt att lämna felaktiga uppgifter eller att medvetet få studiemedel som hon inte hade rätt till. Hon har förklarat att hon studerade vid ett universitet i Gdansk genom hybridstudier, att hon började studera i september 2023 och att hon under 2024 hade en fast anställning. Hon har också uppgett att hon kan ha missat den rubrik där man skulle ange inkomst, att hon trodde att uppgiften avsåg månadsinkomst och att hon fyllde i ansökan själv. Hon har vidare sagt att hon möjligen ögnade igenom beslutet och studieförsäkran och att misstaget berodde på att hon inte kunde svenska så bra.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att den tilltalade under den aktuella perioden i ansökningar och ändringsanmälan till CSN hade lämnat felaktig uppgift om vilken inkomst hon haft. Detta ledde till att studiemedel felaktigt betalades ut med 180 540 kronor. Domstolen lade vikt vid att hon i samband med ansökningarna och beslutet fått information om sitt fribelopp, vilken inkomst hon uppgett, att beslutet baserades på hennes uppgifter samt vikten av att anmäla ändrade förhållanden och konsekvenserna av att underlåta en sådan anmälan. Hon hade också upplysts om vikten av att läsa igenom beslutet och kontrollera att uppgifterna stämde.

Domstolen ansåg att de höga krav som ställs på den som ansöker om en förmån innebar att den tilltalade måste ha insett att det fanns en beaktansvärd risk för att hennes ansökningar innehöll felaktiga uppgifter och att hon därmed riskerade att få för mycket studiestöd utbetalt. Tingsrätten framhöll också att information för att få hjälp att fylla i inkomstuppgiften korrekt funnits lättillgänglig och att den tilltalade vid flera ansökningar och en ändring av sin ansökan inte ändrat inkomstuppgiften trots att hon fått samma fråga om inkomst. Genom att ändå lämna in ansökningarna utan att säkerställa att uppgifterna var riktiga ansågs hon ha förhållit sig likgiltig inför att för mycket stöd skulle betalas ut. Domstolen bedömde därför att hon handlat med likgiltighetsuppsåt och skulle dömas enligt åtalet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen för gärningar som begicks mellan den 19 juli 2024 och den 21 december 2024. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 70 dagsböter om 100 kronor, vilket sammanlagt motsvarar 7 000 kronor.

Tingsrätten ansåg att det samlade straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att det inte var så högt att fängelse var motiverat och att brottslighetens art inte heller talade för fängelse. Domstolen noterade att det inte fanns information om tidigare straff och att det saknades skäl att tro att den tilltalade skulle begå nya brott.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.