Grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott ledde till längre fängelsestraff i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om flera bokföringsbrott, grova bokföringsbrott, skattebrott och grovt skattebrott. För den tilltalade som artikeln fokuserar på, ändrade hovrätten endast straffets längd och bestämde fängelsestraffet till 3 år och 6 månader. I övrigt stod tingsrättens bedömning fast, inklusive näringsförbud och beslag.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av en tingsrättsdom. Hovrätten prövade bland annat åtalet mot den tilltalade för tre fall av grovt bokföringsbrott, tre fall av bokföringsbrott och ett fall av grovt skattebrott enligt tingsrättens dom. Hovrätten hänvisade också till att åklagaren i hovrätten hade justerat vissa delar av åtalet, men för den tilltalade ledde det inte till någon ändrad ansvarsfördelning i skuldfrågan.

Enligt den bevisning som lades fram i hovrätten hade nytt bokföringsmaterial kommit in efter tingsrättens dom. Materialet granskades och jämfördes med tidigare handlingar. Hovrätten ansåg att detta nya material visade att bokföringen i de aktuella bolagen hade upprättats eller kompletterats sent, men inte på ett sätt som ändrade bedömningen i den tilltalades ansvar i de delar som prövades.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för tre fall av bokföringsbrott, tre fall av grovt bokföringsbrott och ett fall av grovt skattebrott. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning i skuldfrågan än tingsrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från att den bevisning som lagts fram i tingsrätten i huvudsak också åberopats i hovrätten, och att viss ny skriftlig bevisning tillkommit. Hovrätten lade vikt vid det nya bokföringsmaterialet och vid uppgifter om när materialet tycktes ha upprättats. Domstolen fann att detta inte rubbade tingsrättens slutsatser om att bokföringsskyldigheten hade åsidosatts och att huvudsakskravet var uppfyllt.

När det gällde den tilltalades bokföringsbrott höll hovrätten fast vid att gärningarna skulle bedömas på samma sätt som tingsrätten gjort. Hovrätten anslöt sig också till tingsrättens bedömning av uppsåt och företrädarskap. För grovt skattebrott gjorde hovrätten inte heller någon annan bedömning än tingsrätten.

I påföljdsdelen gjorde hovrätten däremot en ny straffvärdebedömning. Den ansåg att det grova bokföringsbrottet som avsåg underlåtenhet att bokföra över tusen transaktioner med betalningsströmmar om drygt 50 miljoner kronor, och som skett i skatteundandragande syfte, hade ett straffvärde om i vart fall fängelse i två år. Även det andra grova bokföringsbrottet bedömdes som mycket allvarligt. Hovrätten tog samtidigt hänsyn till att den tilltalade hade ålagts näringsförbud, vilket beaktades i mildrande riktning.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för tre fall av grovt bokföringsbrott, tre fall av bokföringsbrott och ett fall av grovt skattebrott. Tingsrättens dom ändrades endast i fråga om fängelsestraffets längd. Hovrätten bestämde påföljden till fängelse i 3 år och 6 månader, vilket innebär att straffet skärptes jämfört med tingsrättens dom på 2 år och 6 månader.

Tingsrättens beslut om näringsförbud stod fast och skulle gälla utan hinder av att hovrättens dom inte hade fått laga kraft. Beslagen skulle också fortsätta att gälla. Hovrätten tog inte upp någon annan ändring av påföljden för den tilltalade. Någon uppgift om häktning framgår inte av det material som lämnats.