Penningtvätt genom flera överföringar

Tingsrätten dömde den tilltalade för penningtvättsbrott efter att flera större belopp förts in på hennes bankkonto och därefter förts vidare eller använts. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med dagsböter. Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden och ersätta brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade en okänd gärningsman genom vilseledande förmått målsäganden att göra flera transaktioner till den tilltalades konto, sammanlagt 257 800 kronor. Den tilltalade hade enligt gärningsbeskrivningen tillhandahållit sitt bankkonto för förvaring av pengarna, blandat dem med andra medel på kontot, fört dem vidare genom banköverföringar och betalningar samt konsumerat dem. Åtgärderna angavs ha skett vid sex tillfällen mellan den 20 mars 2025 och den 29 mars 2025. Brottsrubriceringen i åtalet var penningtvättsbrott, och i andra hand yrkades ansvar för penningtvättsförseelse. Tingsrätten prövade dock gärningen som penningtvättsbrott och dömde den tilltalade för detta brott.

I domen anges att de aktuella transaktionerna skedde den 20 mars 2025, den 21 mars 2025, den 26 mars 2025, den 27 mars 2025, den 28 mars 2025 och den 29 mars 2025. De belopp som nämns är 10 000 kronor, 76 000 kronor, 40 000 kronor, 25 000 kronor, 47 000 kronor och 59 800 kronor.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom målsägandens uppgifter och övrig utredning att målsäganden hade utsatts för bedrägeri genom att någon vilselett henne att göra överföringarna till den tilltalades konto. Av den tilltalades egna uppgifter och den skriftliga bevisningen framgick vidare att hon därefter fört vidare pengarna genom banköverföringar och betalningar samt också använt en del av dem för egna köp. Domstolen ansåg att sättet på vilket pengarna kom in på kontot och sedan omsattes kort därefter starkt talade för att syftet varit att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, eller att främja möjligheten att tillgodogöra sig dem.

Frågan blev om den tilltalade hade agerat med uppsåt. Hon uppgav att hon hade fått ett mejl från en okänd person och att hon först inte ville föra vidare pengarna, men att hon gjorde det efter press. Hon sade också att hon misstänkte att personen som mejlade henne kunde vara samma person som tidigare lurat henne på pengar. Tingsrätten ansåg att detta, tillsammans med att det rörde sig om flera överföringar av stora summor till mottagare som hon inte visste vilka de var, visade att hon insett att det fanns en överhängande risk för att pengarna kom från brott eller brottslig verksamhet. Domstolen bedömde att hennes åtgärder vidtagits i penningtvättssyfte och att hon hade agerat med likgiltighetsuppsåt. Vad hon anfört om att hon känt sig pressad föranledde ingen annan bedömning. Den tilltalade dömdes därför i enlighet med åtalet.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 80 dagsböter om 190 kronor, vilket motsvarar 15 200 kronor.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 257 800 kronor. Ränta ska utgå enligt räntelagen från den 31 mars 2025 till dess full betalning sker. Domstolen fann att hennes åtgärder med pengarna hade gjort det påtagligt svårare för målsäganden att få tillbaka dem.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.