Mobilanvändning och fortkörning gav fällande dom

Den tilltalade döms för två trafikbrott som båda begicks den 6 februari 2026 på väg 31 i Eksjö kommun. Tingsrätten fann att den tilltalade både hade använt mobiltelefon genom att hålla den i handen under körning och kört 96 kilometer i timmen trots att hastighetsgränsen var 90 kilometer i timmen. Påföljden blev inte en ny dom i egentlig mening utan att en tidigare utdömd villkorlig dom och dagsböter även ska omfatta den nya brottsligheten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I åtalet gällde först brott mot trafikförordningen enligt 4 kap. 10 e § och 14 kap. 3 § 1 p c trafikförordningen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade använt mobiltelefon genom att hålla den i handen i samband med att han körde personbil. Det påstods ha skett den 6 februari 2026 på väg 31 i Eksjö kommun. Tingsrätten dömde den tilltalade för detta brott.

Den andra åtalspunkten avsåg hastighetsöverträdelse enligt 3 kap. 17 § 4 st och 14 kap. 3 § 1 p b trafikförordningen samt Trafikverkets föreskrifter. Enligt åtalet hade den tilltalade kört personbil med en hastighet av 96 kilometer i timmen trots att högsta tillåtna hastighet var 90 kilometer i timmen. Även denna gärning ska enligt åtalet ha skett den 6 februari 2026 på väg 31 i Eksjö kommun. Tingsrätten dömde den tilltalade även för denna gärning.

Den tilltalade förnekade under förundersökningen att det var han som körde bilen. Han uppgav att det i stället var en bekant till honom som förde bilen och att personen var mycket lik honom, men han ville inte lämna uppgift om vem detta var.

Rättens bedömning

Tingsrätten prövade skuldfrågan utifrån den skriftliga bevisning som åklagaren hade lagt fram, främst ATK-sektionens utredning samt uppgifter som hade lästs upp ur polisförhör och tjänsteanteckningar. Rätten framhöll att bilderna på den tilltalade och bilden på föraren hade utmärkande likheter och en sådan överensstämmelse i ansiktsdrag att det talade med mycket stor styrka för att det var den tilltalade som körde bilen.

Rätten ansåg att den tilltalades invändning om en okänd bekant som skulle ha kört bilen var osannolik. Att den tilltalade inte ville uppge vem personen var och att hans uppgifter inte var konkreta eller detaljrika talade emot hans förklaring. Tingsrätten fann därför att förklaringen kunde lämnas utan avseende och att det genom bildmaterialet var bevisat att den tilltalade körde bilen vid gärningstillfället.

När det gällde mobiltelefonanvändningen ansåg tingsrätten att bildmaterialet tydligt visade att den tilltalade höll mobiltelefonen i handen under körning, vilket uppfyllde brottet mot trafikförordningen. För hastighetsöverträdelsen konstaterade rätten att utredningen visade en hastighet om 96 kilometer i timmen trots tillåten hastighet om 90 kilometer i timmen och att det inte fanns anledning att ifrågasätta mätningen. Den tilltalade bedömdes åtminstone ha agerat oaktsamt, vilket var tillräckligt för ansvar.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för både brott mot trafikförordningen och hastighetsöverträdelse. Påföljden bestämdes inte till ett nytt separat straff, eftersom rätten fann att de aktuella brotten hade begåtts före en tidigare dom och utgjorde nyupptäckt brottslighet.

Av domen framgår att den tilltalade tidigare, den 31 mars 2026, hade dömts till villkorlig dom och dagsböter för olaga hot. Tingsrätten bedömde att de nu aktuella brotten hade ett straffvärde som motsvarade penningböter och att de inte hade fått någon nämnvärd påverkan på den tidigare påföljden om de hade prövats samtidigt. Därför beslutade tingsrätten att den tidigare utdömda påföljden skulle omfatta även den nya brottsligheten. Den tidigare villkorliga domen gällde alltså som påföljd också för de brott som den tilltalade nu dömdes för.

Fakta