Penningtvättsförseelse gav dagsböter och skadestånd

Den tilltalade döms av tingsrätten för penningtvättsförseelse efter att ha tagit emot och fört vidare 8 500 kronor som kom från ett bedrägeri. Brottet bedöms ha begåtts den 21–22 april 2026, och påföljden bestäms till 40 dagsböter om 200 kronor, totalt 8 000 kronor. Den tilltalade ska också betala skadestånd, förverkande och avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åklagaren väckte åtal mot den tilltalade för penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för en insättning om 8 500 kronor, tagit emot och förvarat pengarna samt därefter omsatt beloppet genom överföringar. Åklagaren gjorde gällande att åtgärderna syftade till att dölja att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, alternativt att främja möjligheterna att tillgodogöra sig pengarna. Gärningen angavs ha skett den 21–22 april 2026. Som andrahandsyrkande gjordes gällande att den tilltalade i vart fall hade haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet, vilket motsvarade penningtvättsförseelse.

Av utredningen framgår att 8 500 kronor fördes över från målsäganden till den tilltalades konto den 21 april 2026, att pengarna kom in på kontot den 22 april 2026 och att 8 588,72 kronor därefter fördes vidare samma dag till Estland. Målsäganden uppgav att hon trodde att hon betalade skatter för att få tillbaka pengar som hon tidigare blivit lurad på i samband med en bitcoininvestering, men att det visade sig vara ett bedrägeri. Den tilltalade uppgav i huvudsak att han själv hade blivit lovad hjälp att få ut pengar från investeringar i bitcoin, att han trodde att en avgift behövde betalas för en överföring över landsgränser och att han inte förstod att något var fel förrän banken kontaktade honom.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom målsägandens uppgifter och övrig utredning att hon hade utsatts för bedrägeri och att pengarna som fördes över till den tilltalades konto härrörde från brott. Domstolen ansåg också att den tilltalade hade tagit emot och förvarat pengarna samt därefter omsatt dem genom en överföring, vilket objektivt sett utgjorde åtgärder som syftade till att dölja pengarnas ursprung eller främja möjligheterna att tillgodogöra sig dem.

När det gällde den subjektiva sidan fann tingsrätten inte visat att den tilltalade hade haft uppsåt till att pengarna härrörde från brott eller att åtgärderna vidtogs i penningtvättssyfte. Domstolen godtog att han själv också hade blivit lurad och fann hans berättelse trovärdig. Däremot ansåg tingsrätten att han i vart fall hade haft skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Därför dömdes han för penningtvättsförseelse, i enlighet med gärningsbeskrivningen i åtalet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för penningtvättsförseelse med brottstid den 21–22 april 2026. Påföljden bestäms till 40 dagsböter om 200 kronor, sammanlagt 8 000 kronor.

Tingsrätten biföll även målsägandens skadeståndsyrkande och slog fast att den tilltalade ska betala 8 500 kronor jämte ränta från den 7 augusti 2026 till dess full betalning sker. Domstolen konstaterade att målsägandens skadestånd motsvarade den brottsvinst som förverkats och att hon därför har rätt att få betalning ur de förverkade medlen.

Vidare förverkades beslagtagna medel om 5 595,90 kronor från den tilltalade såsom brottsvinst, och den tilltalade ska dessutom betala 2 904 kronor till staten som förverkad brottsvinst. Slutligen ska han betala 1 000 kronor i avgift till brottsofferfonden.