Medhjälp till grovt narkotikabrott ändras i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande från den tilltalade efter tingsrättens dom i ett mål om narkotikabrott. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att den tilltalade döms för medhjälp till grovt narkotikabrott i två fall, den 7 april 2026 och den 24 februari 2026. I övrigt står tingsrättens påföljd fast, och den tilltalade ska vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller narkotikabrottslighet där den tilltalade i hovrätten hade yrkat att åtalet skulle ogillas, eller i andra hand att påföljden skulle lindras. Åklagaren motsatte sig ändring och gjorde gällande att gärningarna i åtalspunkterna 1 och 5 skulle bedömas som grova brott även beträffande den tilltalade.

Hovrätten prövade först åtalspunkten som avsåg den 7 april 2026. Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för medhjälp till narkotikabrott, men hovrätten ändrade rubriceringen till medhjälp till grovt narkotikabrott. Hovrätten ansåg att det var fråga om narkotika i en mängd som låg mycket nära gränsen för när brottet regelmässigt bedöms som grovt redan på grund av mängden. Hovrätten hänvisade också till att chattarna och tillvägagångssättet för transporten visade att det rörde sig om ett led i en organiserad verksamhet.

Även när det gäller åtalspunkten den 24 februari 2026 ändrade hovrätten tingsrättens dom. Tingsrätten hade dömt den tilltalade för medhjälp till narkotikabrott, men hovrätten fann att gärningen skulle bedömas som medhjälp till grovt narkotikabrott. Hovrätten bedömde att den tilltalade deltagit med i vart fall likgiltighetsuppsåt, och att detta uppsåt även omfattade narkotikans mängd och sort.

Tingsrätten hade dessutom frikänt den tilltalade från tre åtalspunkter om grovt narkotikabrott avseende perioden 17 februari 2026 till 2 april 2026. I hovrättens beslut anges inte någon ändring i dessa delar, och något nytt fällande avgörande för dessa frikända gärningar framgår inte.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten, och förhören från tingsrätten spelades upp. Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning av vad som var utrett om händelseförloppen, men gjorde en annan rättslig bedömning av rubriceringen i två åtalspunkter.

I fråga om åtalspunkten den 7 april 2026 fann hovrätten att den tilltalade inte skulle bedömas som gärningsman, utan som medhjälpare. Trots detta ansågs gärningen vara av sådan art att den skulle rubriceras som grovt narkotikabrott. Hovrätten framhöll särskilt narkotikans mängd och att tillvägagångssättet och chattarna tydde på organiserad brottslighet.

När det gäller åtalspunkten den 24 februari 2026 instämde hovrätten i tingsrättens bedömning att den tilltalade begått gärningen med likgiltighetsuppsåt. Det fanns enligt hovrätten dock inte skäl att döma honom som gärningsman, utan som medhjälpare. Även denna gärning bedömdes som grovt narkotikabrott med hänsyn till narkotikans mängd och de skäl som angetts för den andra åtalspunkten.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömer den tilltalade för två fall av medhjälp till grovt narkotikabrott. Det gäller gärningar den 7 april 2026 och den 24 februari 2026. I hovrätten ändrades alltså tingsrättens dom i fråga om rubriceringen, eftersom den tilltalade i ett fall tidigare dömts för medhjälp till narkotikabrott och i det andra för medhjälp till grovt narkotikabrott.

När det gäller påföljden fann hovrätten att straffvärdet för det grova narkotikabrottet den 7 april 2026 motsvarade fängelse i fem år och sex månader redan med hänsyn till narkotikans sort och mängd. Eftersom den tilltalade dessutom dömdes för ytterligare ett liknande brott ansåg hovrätten att straffet inte understeg det som tingsrätten hade bestämt. Hovrätten ansåg att annan påföljd än fängelse inte kom i fråga och lät därför tingsrättens påföljd stå fast. Den tilltalade döms alltså till fängelse i fem år.

Hovrätten beslutade också att den tilltalade ska vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas. Beslagen ska bestå. Hovrätten prövade även frågan om beslag av mobiltelefoner och kontanter och fann, i likhet med tingsrätten, att telefonerna använts som hjälpmedel vid brott och att kontanterna kunde förverkas som brottsvinst.

Tingsrätten hade tidigare ålagt den tilltalade att betala en avgift till brottsofferfonden, men någon sådan uppgift om hovrättens slutliga avgörande framgår inte i det material som getts här. Hovrätten beslutade däremot om ersättning till försvarare, och staten ska stå för den kostnaden. Den tilltalade hade varit häktad och kvarblev i häkte i avvaktan på att fängelsestraffet skulle verkställas.