Stöld i flera kyrkomiljöer prövades i hovrätten

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om stöld m.m. Den tilltalade yrkade frikännande i fråga om samtliga stöldåtal och ville i vart fall ha en icke frihetsberövande påföljd, medan åklagaren ville se ett fängelsestraff. Hovrätten ändrade tingsrätten endast i vissa delar: brottstiden för en av stölderna justerades, påföljden bestämdes till skyddstillsyn förenad med fängelse i en månad och skadeståndet till Dolt namn sattes till ett något lägre totalbelopp. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde flera stöldbrott som enligt åtalet hade begåtts vid olika tillfällen under hösten 2023 och i januari 2024. Tingsrätten dömde den tilltalade för stöld den 25–26 oktober 2023 i Örebro kommun, stöld den 25–26 oktober 2023 i Örebro kommun, stöld den 18–19 november 2023 i Lekebergs kommun, stöld den 26–27 november 2023 i Lekebergs kommun, stöld den 1 december 2023 i Kristinehamns kommun samt stöld den 4 januari 2024 i Bollnäs kommun.

I hovrätten var det bara delar av tingsrättens dom som överklagats. Hovrätten konstaterade att den tilltalade även i hovrätten skulle dömas för stöld den 4 januari 2024, i enlighet med tingsrättens dom i den del som inte hade överklagats.

Det framgår att den tilltalade i hovrätten bestred stöldåtalen punkt 1–5 och de enskilda anspråken, men hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten i skuldfrågan. En justering skedde dock för åtalspunkt 4, där hovrätten fann att brottstiden skulle anges som den 24 november 2023 till den 27 november 2023, i stället för den tid som tingsrätten angett.

Rättens bedömning och bevisning

I hovrätten åberopades samma bevisning som i tingsrätten i de överklagade delarna. De inspelade förhören från tingsrätten spelades upp. På begäran av den tilltalade hördes ett vittne som berättade att hon och den tilltalade känt varandra i flera år, att de sålde blommor tillsammans och att de körde runt och lade ut blommor på olika platser, till exempel vid kyrkor, samt satte upp en lapp med Swish-nummer för betalning. Vittnet uppgav också att de under år 2023/2024 lämnat blommor på detta sätt kring bland annat Örebro, Uppsala och Knivsta, och att en annan person hade åkt med vid några tillfällen.

Hovrätten ansåg att den tilltalade kunde kopplas till kyrkorna där stölderna hade ägt rum. Vittnets uppgifter gav visst stöd för den tilltalades förklaring om blomförsäljning, men hovrätten fann att uppgifterna varit något tillrättalagda och allmänt hållna. De gav inte stöd för att blomförsäljning faktiskt skett vid de tidpunkter och på de platser som åtalet avsåg. Därmed ansågs vittnesuppgifterna inte minska styrkan i åklagarens bevisning.

Hovrätten gjorde därför samma bedömning som tingsrätten i frågan om den tilltalades delaktighet i stölderna. Skuldfrågan fastställdes alltså, med den justering som gällde brottstiden för åtalspunkt 4.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom på tre punkter. För det första anmärkte hovrätten att brottstiden för stölden i Vintrosa, Lekebergs kommun, skulle vara den 24 november 2023 till den 27 november 2023. För det andra bestämdes att den skyddstillsyn som påföljden skulle förenas med, med tillämpning av 28 kap. 3 § brottsbalken i dess äldre lydelse, skulle kombineras med fängelse i en månad. För det tredje sattes skadeståndet till Dolt namn till totalt 52 500 kronor jämte ränta från den 26 oktober 2023, solidariskt med en medtilltalad.

I övrigt gällde tingsrättens domslut. Det innebär att skyddstillsynen stod fast som huvudpåföljd, att föreskriften om program inom frivården och övervakare från frivården bestod, att förverkandebeslutet av beslagtaget material bestod och att brottsofferfondsavgiften på 1 000 kronor stod fast.

Hovrätten uttalade att det samlade straffvärdet motsvarade fängelse omkring ett år, men att handläggningstiden i hovrätten varit för lång och att detta skulle beaktas i straffmätningen. Hovrätten ansåg att det kvarvarande straffmätningsvärdet ändå var så högt att det fanns en presumtion för fängelse, men delade tingsrättens bedömning att skyddstillsyn i kombination med ett kortare fängelsestraff var en tillräckligt ingripande reaktion. Hovrätten bestämde därför fängelsedelen till en månad, jämfört med tre månader i tingsrätten.

Den tilltalade hade alltså framgång endast i begränsad mån i hovrätten: påföljden mildrades något och ett skadeståndsbelopp justerades ned. I skuldfrågan stod tingsrättens dom i allt väsentligt fast.