Grovt narkotikabrott i överklagat mål: hovrätten fastställer tingsrättens dom

Hovrätten har prövat ett överklagande i ett mål om grovt narkotikabrott och fastställt tingsrättens domslut. För den tilltalade ändras alltså inte ansvarsfrågan eller påföljden. Hovrätten fann att den tilltalade skulle dömas för grovt narkotikabrott avseende den narkotika som anträffades i den tilltalades bostad, och hovrätten lät även tingsrättens häktningsbeslut bestå.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller ett överklagande av tingsrättens dom i ett narkotikamål. Enligt åtalet avsåg den aktuella gärningen en sammanhållen narkotikahantering mellan den 7 december 2025 och den 22 december 2025. I den första delen av åtalet gjorde åklagaren gällande att 509 gram amfetamin hade transporterats och förvarats på ett sätt som innebar grovt narkotikabrott. I bostaden anträffades enligt åtalet och domstolarnas redogörelser amfetamin, kokain, pregabalin och cannabisharts, och den tilltalade var den som enligt åtalet innehade narkotikan i bostaden.

I hovrätten bestreds ansvaret för grovt narkotikabrott. Den tilltalade gjorde gällande att narkotikan som anträffades i bostaden i stället skulle bedömas som narkotikabrott och att mängden i toalettstolen inte vägde så mycket som åklagaren påstod. Hovrätten prövade också den tilltalades invändning om att han endast skulle svara för egen narkotika och inte för någon gemensam hantering med andra.

Hovrätten redovisade att tingsrätten hade dömt den tilltalade för grovt narkotikabrott med hänvisning till att narkotikan varit avsedd för försäljning, att gärningen utgjort ett led i organiserad brottslighet och att den stora mängden narkotika i sig talade för grovt brott. Hovrätten utgick från samma huvudbrott och samma händelseförlopp som tingsrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig i allt väsentligt till tingsrättens bevisvärdering. Domstolen grundade sin bedömning på beslagsprotokoll, analysbesked, samtalsutskrifter, meddelanden, positioneringsuppgifter och vittnesuppgifter från polis. Hovrätten konstaterade att det var utrett att 326 gram amfetamin hittades i toalettstolen i den tilltalades bostad och att ytterligare narkotika fanns i bostaden. Hovrätten fann också att polisens och NFC:s utredning visade att amfetaminet i bostaden inte kunde skiljas från den övriga narkotikahanteringen på ett sätt som gav stöd för en annan rubricering eller en annan viktbedömning.

När det särskilt gällde mängden amfetamin i toalettstolen godtog hovrätten inte den tilltalades uppgift om att vikten varit lägre därför att narkotikan varit blöt. Hovrätten hänvisade till NFC:s uppgifter om att vägningen skett när amfetaminet var torrt och att analysbeskedet inte visade något avvikande i halten amfetaminsulfat. Därför lades 326 gram till grund för bedömningen.

Hovrätten fann att den tilltalade hade erkänt att han innehade narkotikan i bostaden och att detta erkännande stöddes av övrig utredning. Hovrätten godtog också att den ytterligare narkotikan i bostaden, med undantag för 123 gram cannabisharts, var styrkt. För just den delen ansåg hovrätten att den närmare mängden inte var utredd, även om det var visat att materialet innehöll narkotikaklassat cannabisharts.

Sammanfattningsvis fann hovrätten att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med andra hade medverkat i den narkotikahantering som åklagaren beskrivit, och att brottet skulle bedömas som grovt narkotikabrott. Hovrätten gjorde alltså inte någon annan skuldvärdering än tingsrätten i fråga om den tilltalade.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Det innebär att den tilltalade dömdes för grovt narkotikabrott avseende händelserna mellan den 7 december 2025 och den 22 december 2025. Hovrätten ändrade inte påföljden.

Av tingsrättens dom framgår att påföljden var fängelse i 2 år och 6 månader. Hovrätten uttalade att den gjorde samma bedömning som tingsrätten i fråga om straffvärde, påföljd och fängelsestraffets längd. Hovrätten beslutade också att den tilltalade skulle vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet fick verkställas.

Tingsrätten hade dessutom beslutat om avgift till brottsofferfonden och ersättning till försvarare. I hovrätten angavs att staten skulle stå för kostnaden för försvararen. Något ändrat skadeståndsyrkande eller någon annan särskild åtgärd framgår inte för den tilltalade i hovrättens beslut.