Ungdomsvård efter grovt barnpornografibrott

Den tilltalade döms för grovt barnpornografibrott efter att ha innehaft och delvis betraktat barnpornografiskt material under en längre period. Tingsrätten fann att åtalet var styrkt och att brottet skulle bedömas som grovt med hänsyn till materialets omfattning och karaktär. Påföljden blev ungdomsvård enligt socialnämndens ungdomskontrakt. Beslagtagna elektroniska enheter förverkades och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en enda åtalspunkt, grovt barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § första stycket 1 och 5 samt sjätte stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade innehaft och betraktat barnpornografiska bilder och filmer. Hanteringen avsåg totalt 976 952 filer, varav 614 592 bilder och 8 filmer bedömdes som övergreppsmaterial, medan 319 bilder och 35 eller 36 filmer bedömdes som särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial. Åklagaren gjorde också gällande att den tilltalade spridit i vart fall en bild eller film till en annan person via Telegram och att han med hjälp av AI framställt fyra bilder där barn skildrades i pornografisk bild. Hanteringen uppgavs ha pågått mellan den 7 november 2023 och den 30 oktober 2024 inom Umeå kommun. Åklagaren menade att brottet var grovt eftersom det avsett en särskilt stor mängd filer och material där barn utnyttjats på ett särskilt hänsynslöst sätt.

Den tilltalade medgav barnpornografibrott av normalgraden och erkände att han uppsåtligen innehaft en del av materialet som bedömts som övergreppsmaterial. Han medgav också innehav av material som bedömts som särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial, men invände att han saknat kännedom om detta och därför inte haft uppsåt till just det innehavet. Han godtog att bilderna och filmerna hade barnpornografiskt innehåll och att materialet delvis var att betrakta som särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial. Han medgav även det särskilda yrkandet om förverkande.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att misstankarna hade uppkommit efter en anmälan från NCMEC om att en svensk IP-adress kunde kopplas till dokumenterat övergreppsmaterial. Vid utredningen kunde telefonnumret i rapporten knytas till den tilltalade, mejladressen innehöll hans namn och IP-adressen kunde spåras till den adress där han var folkbokförd. Polisen genomförde husrannsakan den 30 oktober 2024 och tog då bland annat en dator och en mobiltelefon i beslag. Den tilltalade hade vidgått att enheterna var hans.

Av utredningen framgick att det på de beslagtagna enheterna fanns 952 filer, varav 592 bilder och 8 filmer bedömdes som övergreppsmaterial och 319 bilder och 36 filmer som särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial. Tingsrätten fann därför att den tilltalade hade innehaft det barnpornografiska materialet. Domstolen bedömde att han i objektiv mening gjort sig skyldig till barnpornografibrott.

När det gällde uppsåtet godtog tingsrätten inte hans invändning om att han saknat kännedom om det särskilt hänsynslösa materialet. Domstolen hänvisade till Dolt namn uppgifter och det sakkunnigutlåtande som visade att vissa filer hade hanterats aktivt. I datorn fanns spår av att åtta av 35 videofiler med särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial hade öppnats av användaren minst en gång. I mobiltelefonen fanns en tumnagelfil som bedömts som särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial, härledd från en videofil som låg i iCloud-lagring, fanns i galleriet under “Gömda” och hade favoritmarkerats. Videon var 46 sekunder lång och hade visats åtminstone fem gånger. Tingsrätten ansåg därför att den tilltalades uppgift om total okunnighet motbevisats.

Domstolen fann vidare att den tilltalade måste ha insett risken för att barnpornografiskt material skapades på hans enheter även i övrigt, och att han handlat ändå. Tingsrätten kom därmed fram till att han uppsåtligen hade innehaft allt material som omfattades av gärningspåståendet och att han i vart fall delvis hade betraktat det. Det var också utrett att han spridit i vart fall en bild eller film till annan person via Telegram och att han med hjälp av AI framställt fyra bilder där barn skildrades i pornografisk bild. Åtalet ansågs därför styrkt.

Vid rubriceringen framhöll tingsrätten att övergreppsmaterialet avsåg verkliga övergrepp där barn utsatts för orala, vaginala och anala penetrationer, samt att det rörde sig om en stor mängd material. Mängden och karaktären gjorde att brottet skulle bedömas som grovt. Den tilltalade dömdes därför för grovt barnpornografibrott enligt åtalet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade var tidigare ostraffad. För grovt barnpornografibrott är fängelse i minst ett år föreskrivet för vuxen person, och tingsrätten bedömde att straffvärdet för gärningen motsvarade ett års fängelse för en vuxen. Eftersom den tilltalade var 18 år vid domen men 15–16 år vid gärningstidpunkten beaktades hans ungdom vid straffmätningen, vilket enligt domstolen gav ett straffvärde motsvarande fängelse i tre månader. Eftersom brotten begåtts före 18 års ålder valde tingsrätten en ungdomspåföljd framför fängelse och fann att det fanns särskilda skäl för ungdomsvård. Den tilltalade hade samtyckt till socialnämndens föreslagna vård enligt ungdomskontraktet, och tingsrätten bestämde påföljden till ungdomsvård.

Åklagarens yrkanden om förverkande bifölls. Den beslagtagna mobiltelefonen förklarades förverkad och beslaget skulle bestå. Den beslagtagna datorn förklarades också förverkad och beslaget skulle bestå. Den tilltalade ska dessutom betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Tingsrätten godtog också den begärda ersättningen till försvararen, och staten ska stå för kostnaderna.