Grov obehörig befattning med hemlig uppgift ändras till normalgraden i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat grov obehörig befattning med hemlig uppgift, obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt. Hovrätten ändrar tingsrättens dom i den delen att den tilltalade i stället döms för obehörig befattning med hemlig uppgift av normalgraden. Påföljden bestäms till fängelse i fyra månader. I övrigt står tingsrättens avgörande fast i huvudsak, men hovrätten gör en annan rubricering av hemlig uppgift-brottet och en annan straffmätning.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller en händelse under slutet av november och början av december 2018, då den tilltalade enligt åtalet tillsammans med en annan tilltalad tog sig in i ett bergsutrymme på Musköbasen, som disponeras av Försvarsmakten och är ett skyddsobjekt. Enligt åklagaren hade de där obehörigen rekognoserat, filmat och fotograferat anläggningen vid två tillfällen. Åtalet avsåg i hovrätten obehörig befattning med hemlig uppgift enligt 19 kap. 7 § brottsbalken i dess äldre lydelse, samt obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt skyddslagen.

Hovrätten konstaterar att tingsrätten hade dömt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift enligt 19 kap. 8 § brottsbalken, men att hovrätten inte anser att brottet är grovt. I stället döms den tilltalade för obehörig befattning med hemlig uppgift av normalgraden. Hovrätten delar däremot tingsrättens bedömning att den tilltalade också ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma skriftliga bevisning som tingsrätten, men även ny bevisning och nya vittnesförhör. Bland annat hördes den tilltalade, den andra tilltalade, flera vittnen och ett vittne från Försvarsmakten. Hovrätten tog också del av nya skriftliga utlåtanden och material om den så kallade Dolt namn, som försvaret åberopade för att förklara hur sådana besök ofta dokumenteras och beskrivs.

Hovrätten fann att det var utrett att den tilltalade och den andra tilltalade gemensamt och i samråd tog sig in i bergsanläggningen och där rekognoserade, filmade och fotograferade. Det var också utrett att de därigenom hanterade uppgifter om försvarsverk, förråd och aktiviteter på Musköbasen. Däremot ansåg hovrätten att det inte var visat att de iakttagit, filmat eller fotograferat några vapen.

Domstolen ansåg att uppgifterna rörde ett förhållande av hemlig natur. Avgörande för den bedömningen var att anläggningen var ett skyddsobjekt, att avbildningsförbud gällde och att Försvarsmakten bedömt att ett röjande skulle kunna medföra betydande men för Sveriges säkerhet. Hovrätten godtog den säkerhetsbedömningen.

När det gällde uppsåtet gjorde hovrätten en annan värdering än tingsrätten. Hovrätten ansåg inte att det var visat att den tilltalade haft insiktsuppsåt, men fann att han måste ha insett en beaktansvärd risk för att anläggningen var en aktiv militärbas och ett skyddsobjekt, samt att hans agerande gällde hemliga uppgifter. Han ansågs därför ha handlat med likgiltighetsuppsåt.

Trots att hovrätten bedömde att uppgifterna rörde förhållanden av stor betydelse för rikets säkerhet, ansåg domstolen inte att det var visat att den tilltalade haft uppsåt till just denna kvalificerande omständighet. Därför bedömdes brottet inte som grovt. Hovrätten betonade också att det fanns visst offentliggjort material om Muskö, vilket gjorde att det inte var klarlagt att den tilltalade insåg eller misstänkte att det fanns en aktiv och hemlig militärbas innan han kom dit.

I fråga om skyddsobjekt-brotten fann hovrätten att den tilltalade, på motsvarande sätt, hade insett risken för att han trängde in i ett skyddsobjekt och att han bröt mot förbudet att fotografera och filma. Han dömdes därför även för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att den tilltalade döms för obehörig befattning med hemlig uppgift enligt 19 kap. 7 § brottsbalken i dess lydelse före den 1 januari 2023, i stället för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

För följande åtalspunkter blev utfallet i hovrätten fällande: obehörig befattning med hemlig uppgift den 30 november 2018 till 2 december 2018, obehörigt tillträde till skyddsobjekt samma period och olovlig avbildning av skyddsobjekt samma period. Hovrätten ogillade alltså inte något av dessa åtal, men ändrade rubriceringen för det första brottet från grovt brott till normalgraden.

Hovrätten bedömde att den samlade brottsligheten hade ett straffvärde som motsvarade sex månaders fängelse, men vid straffmätningen beaktades att det gått lång tid sedan brotten och att den tilltalade lagt fram utredning om risk för arbetsförlust vid fängelsestraff. Påföljden bestämdes därför till fängelse i fyra månader. Hovrätten uttalade också att någon annan påföljd än fängelse inte kunde komma i fråga.

Tingsrätten hade tidigare dömt till fängelse i ett år och fyra månader samt beslutat om förverkande av viss beslagtaget egendom, bland annat dator, minneskort och dyrkset. Hovrätten har låtit tingsrättens beslut om beslag, sekretess och yppandeförbud bestå. Det framgår inte av hovrättsavgörandet att någon häktningstid redovisats.