Långvariga trakasserier ledde till fällande dom

Den tilltalade döms för grov kvinnofridskränkning efter en lång serie kontakter och händelser mot målsäganden under perioden 21 mars 2024 till 26 oktober 2025. Tingsrätten fann att gärningarna sammantaget varit ägnade att allvarligt skada målsägandens självkänsla. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn förenad med fängelse i tre månader, tillsammans med föreskrift om relationsvåldsprogram. Den tilltalade ska också betala skadestånd och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde grov kvinnofridskränkning med stöd av flera angivna gärningar mot målsäganden. Enligt åklagaren hade den tilltalade begått ett ofredande den 21 mars 2024 genom att befinna sig utanför målsägandens tidigare bostad och följa efter henne. Åklagaren gjorde också gällande upprepade ofredanden genom ett stort antal obefogade meddelanden under perioden 21 september 2024 till 19 maj 2025. Vidare åtalades ett ofredande den 11 maj 2025 genom att den tilltalade följde efter målsäganden i bil mot hennes hemadress, ett ofredande den 17 maj 2025 genom att han befann sig utanför hennes bostad, och ett ofredande den 27 maj 2025 genom att han åter befann sig utanför bostaden och pratade med henne. Dessutom omfattade åtalet upprepade sexuella ofredanden mellan 1 februari 2025 och 1 juni 2025 genom meddelanden av sexuell karaktär.

Åtalet innehöll även fyra påstådda överträdelser av kontaktförbud. Den tilltalade delgavs kontaktförbud den 2 juni 2025. Åklagaren gjorde gällande att han den 21 juli 2025 bröt mot förbudet genom att gå fram till målsäganden och prata med henne på en badplats. Vidare påstods att han mellan den 21 juli 2025 och den 27 juli 2025 skickade ett flertal obefogade meddelanden. Han åtalades också för att den 20 augusti 2025 ha befunnit sig vid barnets skola och påkallat målsägandens uppmärksamhet genom att tuta och vinka. Slutligen åtalades han för att den 26 oktober 2025 ha gått fram till målsäganden vid en busshållplats och pratat med henne.

Den tilltalade förnekade grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse, men medgav flera av de enskilda händelserna i sak, dock med invändningar om att kontakterna varit befogade eller inte störande. Han bestred också skadeståndet i huvudsak, men medgav delar av ersättningen för kränkning och sveda och värk. Målsäganden begärde skadestånd med 103 200 kr i första hand, medan hon i andra hand yrkade olika belopp för varje enskild händelse om den tilltalade inte skulle dömas för grov kvinnofridskränkning. Domstolen behövde dock inte pröva ett alternativt åtal för olaga förföljelse eftersom den tilltalade dömdes för grov kvinnofridskränkning.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann målsäganden trovärdig och tillförlitlig. Domstolen ansåg att hennes uppgifter fick stöd av den övriga utredningen, bland annat meddelanden och inspelningar, och att den tilltalades egna uppgifter i huvudsak bekräftade att de faktiska händelserna ägt rum. Domstolen betonade att vårdnadstvisten mellan parterna inte gav anledning att ifrågasätta målsägandens trovärdighet. I stället bedömdes utredningen visa att den tilltalades beteende varit långvarigt, gränslöst och oönskat.

För varje åtalspunkt gjorde tingsrätten följande bedömning. När det gällde händelsen den 21 mars 2024 ansåg domstolen att den tilltalade saknade anledning att befinna sig vid målsägandens bostad och att han, i stället för att avlägsna sig, följde efter henne. Det var därför ett kännbart fridskränkande agerande. De upprepade meddelandena mellan den 21 september 2024 och den 19 maj 2025 bedömdes som hänsynslösa, störande och mycket omfattande. Händelsen den 11 maj 2025 bedömdes inte som en slump utan som en störande kontakt, eftersom den tilltalade följde efter målsäganden efter mötet i rondellen. Vid händelsen den 17 maj 2025 ansåg domstolen att det saknades skäl för den tilltalade att åka till målsägandens bostad, även om det funnits en fråga om en jacka. Även den 27 maj 2025 bedömdes kontakten vid bostaden som obefogad och ägnad att kränka hennes frid.

De sexuella meddelandena mellan den 1 februari 2025 och den 1 juni 2025 bedömdes också som en del av den samlade brottsligheten. När det gällde kontaktförbudet ansåg tingsrätten att den tilltalade inte borde ha sökt upp målsäganden på badplatsen den 21 juli 2025, och att de efterföljande meddelandena under perioden 21 juli till 27 juli 2025 var en otillåten överträdelse. Även händelsen den 20 augusti 2025 vid skolan bedömdes som en överträdelse av kontaktförbudet, eftersom den tilltalade körde förbi, tutade och vinkade trots att han visste när barnet skulle hämtas. Slutligen fann domstolen att han även den 26 oktober 2025 överträdde kontaktförbudet genom att tilltala målsäganden vid busshållplatsen.

Tingsrätten bedömde att gärningarna sammantaget varit så systematiska och hänsynslösa att de varit ägnade att allvarligt skada målsägandens självkänsla. Det saknades krav på fysiskt våld eller uttryckliga hot för att bestämmelsen skulle vara tillämplig. Domstolen pekade särskilt på att trakasserierna pågått under lång tid, att de innefattat upprepade fysiska kontakter vid målsägandens bostad, att barnen vid flera tillfällen dragits in i kontakterna och att målsäganden ändrat sin livsstil på grund av situationen. Därmed ansågs rekvisiten för grov kvinnofridskränkning vara uppfyllda.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för grov kvinnofridskränkning. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med föreskrift om att genomföra det relationsvåldsprogram som frivården bedömer som lämpligt. Därtill ska han avtjäna ett fängelsestraff om tre månader inom ramen för 28 kap. 3 § brottsbalken. Övervakare ska utses av frivården.

Han ska också betala skadestånd till målsäganden med 83 200 kr jämte ränta enligt räntelagen från den 26 oktober 2025 till dess betalning sker. Beloppet avser kränkningsersättning och ersättning för sveda och värk. Dessutom ska han betala 1 000 kr till brottsofferfonden. Tingsrätten beslutade även att den tilltalade ska betala tillbaka 100 000 kr av kostnaderna till staten.