Två bidragsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för två fall av bidragsbrott efter att ha underlåtit att anmäla ändrade förhållanden som påverkade rätten till sjukersättning. Tingsrätten frikänner henne samtidigt från tre andra åtalspunkter som gällde bidragsbrott. Påföljden bestäms till villkorlig dom och 40 dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade underlåtit att anmäla ändrade förhållanden som hon var skyldig att anmäla enligt lag, vilket ledde till att sjukersättning betalades ut med för högt belopp. Åtalet omfattade två kvarvarande gärningar som avsåg brottstid den 19 maj 2025 och den 18 juni 2025. För den första gärningen avsåg ersättningsperioden maj 2025 och det felaktigt utbetalda beloppet var 4 798 kronor. För den andra gärningen avsåg ersättningsperioden juni 2025 och det felaktigt utbetalda beloppet var 4 798 kronor.

Utöver dessa två punkter lade åklagaren ner åtalet avseende tre andra tillfällen. De gällde bidragsbrott med angivna brottstider den 17 april 2025, den 18 juli 2025 och den 18 augusti 2025. För vart och ett av dessa tillfällen angavs ett felaktigt utbetalt belopp om 4 798 kronor. Den tilltalade yrkade frikännande dom i de delarna och tingsrätten frikände henne därför från dessa åtalspunkter.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att gärningsbeskrivningen efter åklagarens justering var motsägelsefull, eftersom det samtidigt påstods att utbetalningarna skett under perioden 1 juni 2025 till och med 31 juli 2025 och att brottstiderna var den 19 maj 2025 och den 18 juni 2025. Domstolen ansåg ändå att den första av de kvarvarande brottstiderna framgick tydligt och att det därför gick att pröva gärningen på vanligt sätt.

Av utredningen framgick att Försäkringskassan tidigare hade beslutat att sjukpenningen skulle bytas mot tre fjärdedels sjukersättning. Beslutet angav att den tilltalade kunde arbeta upp till tio timmar i veckan utan att det påverkade ersättningen och att Försäkringskassan skulle kontaktas innan arbete påbörjades eller arbetstiden ökades. Tingsrätten fann att hon, trots detta beslut, hade arbetat i sådan omfattning och utan att meddela Försäkringskassan att sjukersättning om totalt 9 596 kronor för mycket betalades ut vid de aktuella tillfällena.

Den tilltalade hade vidgått omständigheterna men bestred brott med hänvisning till att hon saknat uppsåt. Hon förklarade att hon hade läst beslutet men trodde att arbetstiden räknades per år och inte per vecka. Tingsrätten ansåg dock att beslutet tydligt angav vilka regler som gällde och att hon inte hade kunnat förklara varför hon gjort en så avvikande tolkning. Domstolen lade också vikt vid att hon varit medveten om sitt dåliga minne, att det fanns särskilda regler för ekonomiska förmåner och att hon arbetat mycket under den aktuella perioden. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att hon i vart fall måste ha insett risken att hon arbetade mer än tillåtet och att detta var ett ändrat förhållande som hon var skyldig att anmäla. Genom att inte göra närmare efterforskningar bedömde domstolen att hon hade varit likgiltig inför risken. Tingsrätten fann därför att hon haft likgiltighetsuppsåt och dömde henne för två fall av bidragsbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för två fall av bidragsbrott, medan hon frikänns från tre andra åtalspunkter avseende bidragsbrott. Påföljden bestäms till villkorlig dom och 40 dagsböter om 60 kronor, sammanlagt 2 400 kronor.

Tingsrätten beslutade också att sekretessbestämmelsen i 21 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen fortsatt ska gälla för uppgifter i ett läkarintyg som hade föredragits bakom stängda dörrar. Den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Vidare ska hon betala tillbaka 2 000 kronor av kostnaderna till staten. Enligt domen ska staten ersätta försvararen med 5 061 kronor.