Förtalstvist slutade utan skadestånd för den svarande

Den svarande åtalades i en civilprocess av kärandebolaget för att ha spridit nedsättande uppgifter om kärandebolaget och dess företrädare, vilket enligt kärandebolaget ledde till förlorade underentreprenörsuppdrag och ett yrkat skadestånd om 1 452 000 kronor. Tingsrätten fann dock inte bevisat att den svarandes agerande orsakat den yrkade skadan och ogillade talan.

Bakgrund

Kärandebolaget hade ingått ett uppdragsavtal med en större entreprenör som underentreprenör i ett byggprojekt. När kärandebolaget senare meddelades att det inte längre fick arbeta kvar hänvisade entreprenören enligt eget påstående till besvärande uppgifter som cirkulerat i branschen. Dessa uppgifter återfanns bland annat på en webbplats som stod i fysisk personers namn, men som tingsrätten konstaterade kopplades till den svarande och den andra svaranden.

Kärandebolagets talan

Kärandebolaget hävdade att nedsättande och felaktiga uppgifter hade spridits av den svarande och den andra svaranden. Enligt kärandebolaget hade dessa uttalanden lett till att underentreprenören – och därmed kärandebolaget – förlorade uppdrag och därigenom drabbats av ett inkomstbortfall motsvarande 1 452 000 kronor. Skadeståndsansvaret yrkades solidariskt mot den svarande och den andra svaranden.

Försvar och invändningar

Den svarande bestridde ansvarsskyldighet och invände bland annat att:

• En juridisk person inte kan förtalas i straffrättslig mening och därmed inte få skadestånd för ”ekonomiskt förtal”.
• Det inte var den svarandes spridning av uppgifter som låg till grund för entreprenörens beslut att häva avtalet.
• Kärandebolaget haft rätt att omedelbart häva avtalet enligt villkoren, vilket skulle begränsa eventuella skador till noll kronor eller marginell omfattning.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att det var styrkt att den svarande medverkat till framtagandet av webbplatsen och spridning av nedsättande uppgifter. Domstolen fann dock att det saknades rättslig grund för skadeståndsansvar för ren förmögenhetsskada till följd av ”ekonomiskt förtal” av en juridisk person. Rättsläget ansågs oklart och inte tillräckligt utvecklat för att från falla analogt tillämpa regler om förtal eller skadestånd för ren förmögenhetsskada. Domstolen fann dessutom inte bevisat att det var den svarandes uttalanden som föranlett entreprenörens beslut att häva avtalet.

Dom och rättegångskostnader

Kärandebolagets talan om skadestånd ogillades. Eftersom kärandebolaget förlorade målet ålades det att ersätta den svarande och den andra svaranden för deras rättegångskostnader, sammanlagt 181 000 kronor, varav 145 000 kronor avser ombudsarvode.