Grovt hemfridsbrott, olaga hot och misshandel efter hovrättens prövning

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om gärningar som begåtts den 7 maj 2026. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och bedömde att den tilltalade ska dömas för grovt hemfridsbrott, olaga hot av normalgraden och misshandel. Hovrätten sänkte också fängelsestraffet från 1 år och 2 månader till 8 månader. Skadeståndsfrågan lämnades utan ändring.

Om händelsen och åtalet

Enligt hovrätten hade den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en annan person agerat mot målsäganden i dennes bostad den 7 maj 2026. Åtalet omfattade tre gärningar. För det första hade en kniv riktats mot målsäganden samtidigt som hot uttalades med innebörden att målsäganden skulle dödas. För det andra hade flera slag utdelats mot målsägandens huvud och överkropp samt knuffar och fasthållande lett till smärta, rodnad och blånad. För det tredje hade den tilltalade olovligen trängt in i bostaden och därefter olovligen stannat kvar efter att ha uppmanats att lämna.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för grovt hemfridsbrott och grovt olaga hot samt bedömt misshandeln som ingående i hemfridsbrottet. I hovrätten yrkade den tilltalade i första hand frikännande eller mildare rubriceringar, bland annat att hotet skulle bedömas som olaga hot av normalgraden och att misshandeln skulle bedömas som ringa misshandel. Åklagaren och målsäganden motsatte sig ändring av tingsrättens dom.

Hovrätten ändrade rubriceringen för åtalspunkten om hot. Den ansåg att gärningen inte nådde upp till grovt olaga hot utan skulle bedömas som olaga hot av normalgraden. Däremot stod hovrätten fast vid att gärningen som avsåg bostaden utgjorde grovt hemfridsbrott. Hovrätten gjorde också en annan bedömning än tingsrätten i fråga om misshandeln och fann att den skulle bedömas som misshandel av normalgraden i konkurrens med grovt hemfridsbrott, inte konsumeras av hemfridsbrottet.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten byggde sin prövning på samma bevisning som tingsrätten hade haft tillgång till. Hovrätten gjorde inga andra bedömningar än tingsrätten i fråga om att de inblandade agerat tillsammans och i samförstånd eller om själva händelseförloppet i de tre åtalspunkterna. Domstolen godtog också att det inte varit fråga om en nödvärnssituation när kniven hanterades.

När det gällde hotet konstaterade hovrätten att någon av de inblandade hållit i en kökskniv under stora delar av händelseförloppet och att kniven vid några tillfällen varit nära målsäganden. Trots detta ansåg hovrätten att hotet inte varit så akut eller överhängande att det uppfyllde kravet för grovt olaga hot. Hovrätten hänvisade till en helhetsbedömning.

När det gäller misshandeln ansåg hovrätten att våldet, även om skadebilden var relativt lindrig, hade utövats av två personer mot en ensam målsägande i dennes eget hem. Därför bedömde hovrätten att misshandeln skulle rubriceras som misshandel av normalgraden. Hovrätten ansåg också att det allvarliga hotet med kniv inte kunde konsumeras av grovt hemfridsbrott. Resultatet blev att den tilltalade dömdes för tre separata brottsrubriceringar.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för grovt hemfridsbrott den 7 maj 2026, olaga hot den 7 maj 2026 och misshandel den 7 maj 2026. Brottet grovt hemfridsbrott bestod i att den tilltalade olovligen trängde in i och stannade kvar i målsägandens bostad. Olaga hot bestod i hotet med kniv mot målsäganden. Misshandeln bestod i att målsäganden utsattes för slag, knuffar och fasthållande.

Påföljden bestämdes till fängelse 8 månader. Hovrätten ansåg att det samlade straffvärdet för brottsligheten motsvarade fängelse i ett år för en vuxen person. Efter ungdomsreduktion motsvarade straffmätningsvärdet fängelse 8 månader. Hovrätten utgick från att den tilltalade var drygt 19 år vid gärningarna. Tingsrätten hade dömt till fängelse i 1 år och 2 månader.

Hovrätten ändrade inte tingsrättens skadeståndsbedömning. Någon närmare uppgift om ändrat skadestånd anges inte i hovrättsdelen av materialet. Hovrätten tog också upp ersättningsfrågor för målsägandebiträde/försvarare och beslutade att viss ersättning skulle betalas av staten. Någon uppgift om häktningstid framgår inte av materialet.