Grovt förtal prövat i hovrätten – tingsrättens dom fastställs

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt förtal. Den tilltalade yrkade att hon skulle frikännas eller att gärningen skulle bedömas som förtal av normalgraden, och hon bestred också skadeståndet. Hovrätten fann dock inte skäl att göra någon annan bedömning än tingsrätten och fastställde därför tingsrättens domslut.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde grovt förtal. Enligt tingsrättens dom avsåg gärningen perioden den 1 februari 2024 till den 9 maj 2025. Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt förtal enligt 5 kap. 2 § brottsbalken.

I hovrätten yrkade den tilltalade att hon skulle frikännas. I andra hand begärde hon att gärningen i stället skulle bedömas som förtal av normalgraden. Hon yrkade också att hon inte skulle vara skyldig att betala skadestånd till målsäganden, eller i andra hand att skadeståndet skulle jämkas eller sättas ned. Åklagaren och målsäganden motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten avgjorde målet utan huvudförhandling och tog del av samma bevisning som tingsrätten. Hovrätten har också tagit del av inspelningarna av förhör som hölls i tingsrätten.

Hovrätten konstaterade att tingsrätten utförligt redogjort för utredningen och hur den värderats. Trots vad den tilltalade anfört i hovrätten gjorde hovrätten inte någon annan bedömning än tingsrätten när det gällde om den tilltalade hade gjort sig skyldig till den åtalade gärningen, hur gärningen skulle rubriceras eller hur påföljd och skadestånd skulle bestämmas.

Det innebär att hovrätten stod fast vid tingsrättens bedömning att den tilltalade gjort sig skyldig till grovt förtal.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Påföljden blev därför villkorlig dom förenad med dagsböter. Tingsrätten hade bestämt påföljden till 60 dagsböter om 50 kronor, totalt 3 000 kronor.

Hovrätten fastställde också skadeståndet till målsäganden enligt tingsrättens dom. Skadeståndet uppgick till 20 000 kronor, och ränta skulle betalas enligt 6 § räntelagen från den 9 maj 2025.

Tingsrätten hade även bestämt att den tilltalade skulle betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Någon ändring av detta framgår inte av hovrättsbeslutet, och hovrätten fastställde därmed tingsrättens domslut i dess helhet.

Det framgår vidare att tingsrätten beslutade om ersättning till försvarare och att staten skulle stå för kostnaderna. I hovrätten beslutade domstolen att staten skulle stå för kostnaden för försvararen även där. Någon uppgift om häktning finns inte i materialet.