Våld mot tjänsteman i nattklubbsmiljö

Den tilltalade döms för våld mot tjänsteman efter ett händelseförlopp på en nattklubb där en ordningsvakt skulle avvisa honom. Tingsrätten fann att han greppade ordningsvakten om huvudet och att gärningen orsakade smärta. Påföljden bestämdes till villkorlig dom.

Händelsen och åtalet

Åtalet avsåg våld mot tjänsteman och gällde en händelse den 28 september 2025 vid ett uteställe i Johanneshov. Enligt åtalet angrep den tilltalade ordningsvakten när hon skulle avvisa honom från nattklubben. Det påstods att han med armen tog ett grepp kring hennes huvud och eller nacke, vilket orsakade smärta. Åklagaren gjorde gällande att gärningen begicks med uppsåt.

Den tilltalade medgav att han tagit tag i målsäganden men förnekade brott. Han invände främst att hans agerande inte orsakat smärta och i andra hand att han handlat i nödvärn eller i putativt nödvärn. Under rättegången hördes den tilltalade, målsäganden och ett vittne som bevittnat delar av händelsen.

Tingsrätten redovisade att händelsen inträffade när målsäganden arbetade som ordningsvakt och tillsammans med en kollega försökte avvisa den tilltalade från nattklubben. Enligt utredningen uppstod tumult i samband med avvisningen. Domstolen konstaterade att den tilltalade, på den tid och plats som åklagaren angett, tagit ett grepp om målsägandens huvud i samband med att hon avvisade honom. Samtidigt fann rätten att utredningen inte gav stöd för åklagarens påstående om att greppet även avsett nacke.

Rättens bedömning

Målsäganden berättade att den tilltalade tog ett kraftigt grepp med armen runt hennes huvud i höjd med pannan när hon hindrade honom från att gå tillbaka in. Hon uppgav att hon blev rädd, kände tryck över huvudet, att det gjorde ont och att hon blev yr. Vittnet uppgav att han från cirka tio meters avstånd såg hur den tilltalade tog ett tag med hela armen runt målsägandens hals och försökte strypa henne, men tingsrätten noterade att det var fråga om ett snabbt händelseförlopp på visst avstånd. Domstolen fann att målsägandens uppgifter var trovärdiga och tillförlitliga och att de i huvudsak fick stöd av vittnets iakttagelser, även om detaljerna i greppet skilde sig åt.

Tingsrätten bedömde också att våldet orsakat sådan smärta som gick utöver ett mindre kroppsligt obehag. Målsägandens uppgifter om smärta och yrsel, både direkt efter händelsen och dagen därpå, ansågs tillräckliga för detta. Domstolen fann vidare att den tilltalade medvetet tagit greppet för att hindra målsägandens fysiska ingripande mot honom och att han därmed handlat med uppsåt.

Invändningen om nödvärn eller putativt nödvärn avfärdades. Tingsrätten konstaterade att målsäganden, med hänsyn till sin roll som ordningsvakt och att hon var på väg att avvisa den tilltalade, hade rätt att använda visst fysiskt betvingande. Utredningen visade dock inte att hon utsatt honom för ett pågående eller överhängande brottsligt angrepp eller att hon använt mer våld än situationen motiverade. Domstolen ansåg därför att det inte förelegat någon nödvärnssituation och att det inte heller funnits någon grund för att tro det. Den tilltalade dömdes därför för våld mot tjänsteman.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för våld mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket och 5 § brottsbalken för gärningen den 28 september 2025. Tingsrätten bedömde att straffvärdet motsvarade en månads fängelse, men eftersom den tilltalade var tidigare ostraffad och gärningen inte bedömdes som så allvarlig att fängelse måste väljas, bestämdes påföljden till villkorlig dom. Domstolen valde inte att förena den villkorliga domen med böter, eftersom den tilltalade varit frihetsberövad med anledning av gärningen.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Dessutom ska han återbetala 34 065 kronor av statens kostnader. I domen anges även att sekretessbestämmelsen i 21 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen fortsatt ska gälla för målsägandens folkbokföringsuppgifter. Ersättning till försvararen beslutades till 40 515 kronor.