Grov misshandel fastställdes i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grov misshandel, misshandel, ringa narkotikabrott och olaga hot. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut i de delar som överklagats. Den tilltalade ska därför fortfarande dömas för grov misshandel den 13 maj 2026, misshandel den 23 maj 2024 och ringa narkotikabrott den 13 maj 2026, medan åtalet för olaga hot den 13 maj 2026 förblir ogillat. Påföljden står fast liksom beslutet om fortsatt häktning tills fängelsestraffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Målet i hovrätten gällde ett överklagande av tingsrättens dom. Den tilltalade yrkade att hovrätten skulle frikänna henne från ansvar för misshandel i en åtalspunkt, att gärningen avseende grov misshandel i stället skulle bedömas som misshandel och att skadeståndet därför skulle sänkas. Hon yrkade också i andra hand en lindrigare påföljd. Åklagarsidan motsatte sig ändring och målsäganden som biträdde åtalet yrkade att straffet skulle skärpas och att skadeståndet skulle bestå.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för grov misshandel den 13 maj 2026, misshandel den 23 maj 2024 och ringa narkotikabrott den 13 maj 2026. Hon frikändes samtidigt från olaga hot den 13 maj 2026. Hovrätten konstaterade att den i överklagade delar tagit del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten, inklusive uppspelningar av förhör.

Rättens bedömning och bevisning

Den tilltalade ifrågasatte i hovrätten målsägandens trovärdighet, den medicinska utredningen, skadebilden och den tekniska utredningen. Hon invände också att utredningen inte visade att hon hade använt det påstådda tillhygget. Hovrätten ansåg emellertid inte att det som kommit fram där gav anledning till någon annan bedömning än tingsrättens. Hovrätten uttalade uttryckligen att den inte gjorde några andra bedömningar än tingsrätten i fråga om vad som var bevisat och att den tilltalade därmed skulle dömas för misshandel och att misshandeln skulle bedömas som grov.

I fråga om den separata åtalspunkten för misshandel gjorde den tilltalade gällande att hon inte orsakat målsäganden någon skada och särskilt att det inte syntes på filmen att målsägandens huvud träffade marken till följd av hennes agerande. Hovrätten gjorde även här samma bedömning som tingsrätten och fann att den tilltalade skulle dömas för misshandel som inte var ringa.

Hovrätten prövade också ansvar för medhjälp av en annan tilltalad, men eftersom artikeln ska avse endast en tilltalad person återges inte den delen närmare här. För den tilltalade innebar hovrättens prövning alltså att tingsrättens skuldbedömning stod fast fullt ut.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Det innebär att den tilltalade alltjämt är dömd för grov misshandel den 13 maj 2026, misshandel den 23 maj 2024 och ringa narkotikabrott den 13 maj 2026. Åtalet för olaga hot den 13 maj 2026 förblir ogillat.

När det gäller påföljden anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning i fråga om straffmätning, påföljdsval och förverkande av villkorligt medgiven frihet. I tingsrätten bestämdes påföljden till fängelse i 1 år och 9 månader och hela den villkorligt medgivna friheten förverkades. Hovrätten ändrade inte detta.

Hovrätten beslutade att den tilltalade ska vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten fastställde också att tingsrättens beslut om beslag och sekretess skulle gälla även fortsatt. När det gäller skadestånd anslöt sig hovrätten fullt ut till tingsrättens bedömning, vilket innebär att de skadestånd som tingsrätten dömt ut står fast. Hovrätten tog dessutom ställning till ersättningarna i hovrätten och angav att den tilltalade ska betala en del av kostnaden för försvarare och målsägandebiträde till staten. Tingsrätten hade också ålagt henne att betala en avgift till brottsofferfonden, och inget i hovrättsavgörandet tyder på att den delen ändrades.