Grovt olaga hot och explosiv vara gav fängelse i 4 år och 6 månader

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom och ändrade den till den tilltalades nackdel på en central punkt. Den tilltalade döms nu även för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, den 11 oktober 2025. Samtidigt höjs fängelsestraffet från ett år till fyra år och sex månader. Hovrätten fastställer i övrigt tingsrättens dom i skuldfrågan, bland annat för grovt olaga hot, ringa narkotikabrott och skadegörelse.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde händelser den 11 oktober 2025 i Oxie i Malmö stad. Enligt hovrätten hade den tilltalade hanterat en fyrverkeribomb eller sprängladdning utan tillstånd. Åklagaren gjorde gällande att brottet skulle bedömas som grovt eftersom den explosiva varan hanterats i en kriminell miljö, använts i samband med andra gärningar i målet och hanterats under påverkan av narkotika.

Parallellt stod det fast att den tilltalade enligt tingsrätten redan hade dömts för grovt olaga hot, ringa narkotikabrott och skadegörelse samma dag. Hovrätten ändrade inte den bedömningen. Det innebar att hovrätten i sin dom dömde den tilltalade för följande brott: grovt olaga hot den 11 oktober 2025, ringa narkotikabrott den 11 oktober 2025, skadegörelse den 11 oktober 2025 samt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, den 11 oktober 2025.

Den tilltalade motsatte sig åtalet för den explosiva varan och gjorde också gällande att rubriceringen för hotet borde vara olaga hot i stället för grovt olaga hot. Han motsatte sig dessutom ett frihetsberövande straff.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma grundutredning som tingsrätten, med förhör som spelades upp från tingsrätten. I hovrätten hölls också tilläggsförhör med den tilltalade och en målsägande. Åklagaren och en av målsägandena åberopade dessutom ny skriftlig bevisning.

När det gällde den explosiva varan konstaterade hovrätten att utredningen visade att den tilltalade hade hanterat ett explosivt föremål och detonerat det efter att ha placerat det på fönsterblecket utanför köksfönstret till målsägandenas bostad. Explosionen ledde till höga smällar, rökutveckling och vissa materiella skador.

Hovrätten fann genom den samlade bevisningen att föremålet var en fyrverkeribomb och att det var fråga om en tillståndspliktig explosiv vara. Vid den bedömningen beaktades bland annat ett utlåtande från Myndigheten för civilt försvar, en promemoria och ett sakkunnigutlåtande från NFC samt uppgifter från återförsäljaren av pyroteknik. Den tilltalades egen uppgift om att föremålet skulle ha varit mindre och sett annorlunda ut ansågs inte rubba bevisvärdet. Hovrätten ansåg därför att det var styrkt att han hanterat en fyrverkeribomb utan tillstånd.

Frågan blev därefter om han hade haft uppsåt. Hovrätten fäste vikt vid att den tilltalade själv uppgett att han agerat på uppdrag av en person som han inte kände namnet på, att han skulle skrämma de boende och att han var skyldig personen pengar. Mot den bakgrunden bedömde hovrätten att han måste ha insett att det fanns en avsevärd risk för att föremålet var en tillståndspliktig explosiv vara. Genom att inte närmare undersöka föremålet och sedan tända på stubinen ansågs han ha varit likgiltig inför risken. Hovrätten fann därför att han handlat med likgiltighetsuppsåt.

Grovt bedömdes brottet eftersom hanteringen skett inom ramen för ett uppdrag i kriminell miljö, eftersom fyrverkeribomben kommit till brottslig användning i målet och eftersom analys visade narkotikapåverkan vid tiden nära efter händelsen. Hovrätten ansåg alltså att brottet skulle bedömas som grovt.

I fråga om det grova olaga hotet anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning. Domstolen ansåg att det var visat att den tilltalade genom explosionen utanför bostaden hotat målsägandena, och att hotet var grovt eftersom det utövats med hjälp av en fyrverkeribomb. Tingsrättens dom stod därför fast i den delen.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut så att den tilltalade även dömdes för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, den 11 oktober 2025. Påföljden skärptes till fängelse i 4 år och 6 månader. Hovrätten angav att den samlade brottslighetens straffvärde motsvarade detta och att det inte fanns skäl att avvika från straffvärdet.

Hovrätten beslutade också att den tilltalade skulle häktas och stanna kvar i häkte till dess att fängelsestraffet får verkställas. Skälet var att det fanns risk för fortsatt brottslighet.

När det gäller skadestånd höjdes ersättningen för varje målsägande till 43 200 kr, med ränta enligt vad tingsrätten angett. Hovrätten godtog ersättning för kränkning om 40 000 kr och anslöt sig till tingsrättens bedömning i fråga om sveda och värk. Däremot avslogs flera andra skadeståndsyrkanden som den tilltalade motsatte sig, bland annat eftersom det inte var visat att vissa påstådda ekonomiska förluster eller andra kostnader var personligt orsakade av brottet.

Tingsrättens tidigare påföljd var fängelse i 1 år. Hovrätten gjorde alltså en betydande skärpning både genom att fälla för ytterligare ett grovt brott och genom att höja straffet. Den tilltalade ålades inte någon kontaktförbudsrelaterad åtgärd i materialet som lämnats här. Brottsofferfondsavgift och ersättning för provtagning som framgår av tingsrättens dom berörs inte uttryckligen i hovrättens domslut som återgivits här, utöver att hovrätten ändrade skadestånden och påföljden.